idag är det måndag 29 maj 2017 och klockan är 00:26

Översikt Alla Familjer

En översikt av alla småkrypsfamiljer som jag har här på krypsidan. Lockespindlar hör till ordningen Spindeldjur.


Dagfjärilar
Lycaena virgaureae - Vitfläckig guldvinge Juvelvingar-Lycaenidae De omfattar snabbvingar (6 arter) guldvingar (4 arter) samt blåvingar (21 arter). I Sverige finns 31 arter och totalt finns ca 6 570 arter i världen. Hit hör bl a vitfläckig guldvinge.
Inachis io - Påfågelöga Praktfjärilar-Nymphalidae Kallas också för Ädelfjärilar och det finns 64 arter i Sverige. Hit hör bl a påfågelöga och sorgmantel.
Papilio machaon - Makaon fjäril Riddarfjärilar-Papilionidae 4 arter finns det i familjen Riddarfjärilar som har de största och vackraste fjärilarna och hit hör bl a makaonfjärilen och apollofjärilen.
Thymelicus lineola - Mindre tåtelsmygare Tjockhuvuden-Hesperiidae 12 arter finns det och hit hör bl a tåtelsmygare och visslare.
Gonepteryx rhamni - Citronfjäril Vitfjärilar-Pieridae Kallas också Vitvingefjärilar och det finns 13 arter av dessa och hit bla citronfjäril och raspfjäril.

Nattfjärilar
Nemophora degeerella - Lövskogsantennmal i parning Antennmalar-Adelidae 20 arter finns i Sverige och hit hör bl a lövskogsantennmal.
Adscita statices - Allmän metallvingesvärmare Bastardsvärmare-Zygaenidae 7 arter i Sverige som har metallglänsande vingfärg och alla flyger i solsken. Missgynnad. Hit hör bl a Allmän metallvingesvärmare.
Cybosia mesomella - Vit borstspinnare Björnspinnare-Arctiidae 42 arter i Sverige och är fjärilar med mycket olika kropps- och vingform. Hit hör bl a vit borstspinnare.
Gillmeria tetradactyla - Renfanefjädermott Fjädermott-Pterophoridae 41 arter i Sverige och har smal kropp och långa ben. Hit hör t ex renfanefjädermott.
 Glasvingar-Sesiidae 16 arter i Sverige och liknar oftast steklar genom sättet att flyga. På bilden Hallonglasvinge-Pennisetia hylaeiformis.
Gräsmineralmalar-Elachistidae ca 65 arter i Sverige.På bilden Rörflenmineralmal-Elachista maculicerusella.
Ypsolopha scabrella - Hagtornshöstmal Höstmalar-Ypsolophidae 17 arter i Sverige. hit hör bl a hagtornshöstmal
Chrysoteuchia culmella - Trädgårdsgräsmott Mott-Pyralidae Det finns 210 arter i Sverige som varierar i vingform. Hit hör bl a trädgårdsgräsmott.
Cleora cinctaria - Vitgördlad lavmätare Mätare-Geometridae 320 arter i Sverige och hit hör bl a vitgördlad lavmätare.
Antitype chi - Vitgrått klippfly Nattflyn-Noctuidae 430 arter och de kan kännas igen på den tämligen tjocka kroppen och de smala och ofta något trekantiga framvingarna. Hit hör bl a vitgrått klippfly.
Semioscopis avellanella - Hasselvårmal Plattmalar-Depressidae 57 arter i Sverige. Hit hör bl a hasselvårmal.
Triodia sylvina - Kamsprötad rotfjäril Rotfjärilar-Hepialidae 6 arter finns det vilka anses vara en av de primitivaste fjärilsfamiljerna och har bl a existerat samtidigt med de stora dinosaurierna. Hit hör bl a kamsprötad rotfjäril.
Achlya flavicornis - Björkgulhornspinnare Sikelvingar-Derpanidae I Sverige 16 arter som är nattaktiva och hit hör bl a björkgulhornspinnare.
Endromis versicolora - Skäckspinnare Skäckspinnare-Endromidae En art i Sverige som är Endromis versicolora.
Caloptilia stigmatella - Aspstyltmal Styltmalar-Gracillariidae 89 arter i Sverige som oftast har smala fram- och bakvingar med långa fransar. Hit hör bl a aspstyltmal.
Laothoe populi - Poppelsvärmare Svärmare-Sphingidae 16 arter som står stilla i luften när dom äter nektar. Hit hör bl a poppelsvärmare (har tyvärr bara larvbilder).
Psyche casta - Mindre stråsäckspinnare Säckspinnare-Psychidae 23 arter i Sverige där hannarna alltid har vingar . Hit hör bl a mindre stråsäckspinnare.
Lymantria monacha - Barrskogsnunna Tofsspinnare-Lymantriidae 14 arter och hit hör t ex barrskogsnunna.
 Träfjärilar-Cossidae 4 arter som är nattaktiva och sällsynta förutom vanlig träfjäril vars röda larv påträffas på hösten.
Celypha siderana - Spireabrokvecklare Vecklare-Tortricidae 421 arter i Sverige och hit hör bl a spireabrokvecklare.
Poecilocampa populi - Poppelspinnare Ädelspinnare-Lasiocampidae Här finns det 14 arter (egentiga spinnare). Hit hör bl a poppelspinnare.

Halssländor
Halssländor-Raphidiidae Ormhalssländor är besynnerliga insekter som ibland räknas till nätvingarna. De finns endast på norra halvklotet och endast fyra arter. Bilden visar Reliktslända-Inocellia crassicornis.

Halvvingar
 Bredkantskinnbaggar-Coreidae 10 arter i Sverige som är 6-15 mm stora. Bilden visar Coreus marginatus.
 Bärfisar-Pentatomidae I Sverige 28 arter som är ofta stora och vackert färgade. Bilen visar Större björkbärfis-Elasmostethus interstinctus.
 Fröskinnbaggar-Lygaeidae I Sverige ca 81 arter som lever oftast på öppna torra ställen. Bilden visar Corizus hyoscyami.
 Fältrovskinnbaggar-Nabidae 13 arter som är 5 – 12 mm stor och de vanligaste arterna har ofta förkortade vingar och förekommer på ängs- och buskmarker.Bilden visar Nabis rugosus.
 Rovskinnbaggar-Reduviidae Det finns 7 arter i Sverige som är 5 – 18 mm kraftiga eller långsträckta som styltskinnbaggar. Bilden visar Rhynocoris annulatus.
 Skräddare-Gerridae Det finns 10 arter som är 6-18 mm. Simmar med mellan- och bakbenen på fria vattenytor där dom lever av döda insekter. Bilden visar Allmän skräddare-Gerris lacustris.
 Smalkantskinnbaggar-Rhopalidae 6-16 mm stora och det finns ca 11 arter i Sverige. På bilden Rhopalus subrufus.
Ängsskinnbaggar-Miridae Det finns 223 arter som är mycket varierande i färg och form. På bilden ser ni Stenodema calcarata.
 Bladloppor-Psylloidea Endast 2-3 mm stora och Sverige har ca 90 arter. Ej art bestämd pga att det inte går att artbestämma utifrån foton.
 Bladlöss-Aphidoidea Ca 560 arter som är 0.5-4 mm stora. Kroppen är päronformad och har ofta en liten tapp i bakändan. Bilden visar bladlöss på vit trädgårdsnypon knopp.
 Mjöllöss-Aleyrodidae Finns ca 15 arter i Sverige som är mycket små och som är täckta av ett vitt vaxpuder. Bilden visar Dialeurodes chittendeni som finns specifikt på rhododendron.
Dvärgstritar-Cicadellidae ca 296 arter i Sverige som är 2-8 mm stora. Osäker på om Verdanus abdominalis på bilden är en dvärgstrit.
 Puckelstritar-Membracidae En art i Sverige som är Centrotus cornutus-Hornstrit. Den förekommer på buskar och örter från Skåne till Jämtland.
 Spottstritar-Cercopidae Vi har 9 arter i Sverige och dessa är kraftigt byggda med läderartade vingar. På bilden Allmän spottstrit-Philaenus spumarius.

Hoppstjärtar
 Hoppstjärtar-Collembola  Mycket små djur som blir upp till 6 mm stora. Har inte delat in dom i underfamiljer. Bilden visar Orchesella bifasciata som hör till familjen Brokhoppstjärtar.

Hopprätvingar-Orthoptera
Vårtbitare-Tettigoniidae 10 arter i Sverige. Bilden visar Större vårtbitare-Decticus verrucivorus.

Kackerlackor
 Kackerlackor-Blattodea Endast en art finns utomhus i Sverige och det är Skogskackerlacka-Ectobius lapponicus som vi ser på bilden.

Mångfotingar
Dubbelfotingar-Myriapoda 44 arter i Sverige. Är långsamma och nattaktiva. Bilden visar Bandkejsarfoting-Ommatoiulus sabulosus.
Dvärgfotingar-Symphyla Dvärgfotingar är oftast 2 – 8 mm långa som är vita till gråvita eller svagt brunaktigt vita. De saknar ögon. På bilden någon art Norddvärgfotingarna- Scutigerlla sp.
Enkelfotingar-Chilopoda 38 arter i Norden och ca 3 300 arter i världen. Bilden visar Brun stenkrypare-Lithobius forficatus.

Nattsländor
Nattsländor-Trichoptera Det finns 220 arter av Nattsländor i Sverige och dessa är små till medelstora och oftast är färgade i brunt eller gulbrunt. Hit hör bl a Halesus radiatus.

Näbbsländor
Näbbsländor-Mecoptera Familjen Panorpidae (Klosländor eller Skorpionsländor) om fattar tre arter i Sverige och alla i släktet Panorpa som är 9-14 mm långa.Bilden visar Allmmän näbbslända (skorpionslända)-Panorpa Communis.

Nätvingar
Florsländor-Hemerobiidae Det finns 28 arter i Sverige och ofta med något brunfläckiga vingar. På bilden Wesmaelius quadrifasciatus.
Guldögonsländor-Chrysoperla De kallas även för Stinksländor och det finns 16 arter. På bilden Guldögonslända-Chrysoperla carnia.

Skalbaggar
Oiceoptoma thoracicum - Rödsköldad asbagge Asbaggar-Silphidae   24 arter som släktena dödgrävare (Nicrophorus och Necreodes) som är 12-30 mm stora och finns mest vid kadaver och hit hör bl a rödsköldad asbagge.
Dryocoetes autographus - Hårig barkborre  Barkborrar-Scolytidae I Sverig 85 arter av barkborrar och hit hör bl a hårig barkborre.
Chrysomela populi - Aspglansbagge Bladbaggar-Chrysomelidae 281 arter som är 1 1/2– 13 mm stora med vanligen rund kroppsform och ofta klara färger. Hit hör bl a aspglansbaggen.
Cetonia aurata - Gräsgrön guldbagge Bladhorningar-Scarabaeidae 91 arter stora med korta och kraftiga ben som ofta är försedda med taggar som anpassning till grävande liv. Hit hör bl a gräsgrön guldbagge.
Chrysanthia geniculata - Gulgrön blombagge Blombaggar-Oedemeridae Det finns 17 arter som har långa antenner och långsträckt kropp och som kan påminna om långhorningar. Hit hör bl a gulgrön blombagge.
Malachius bipustulatus - Blåsbagge Blåsbaggar-Malachiidae Finns ca 15 arter. Hit hör bl a malachius bipustulatus.
Dolichosoma lineare - Borstbagge Borstbaggar-Melyridae 16 arter 3 – 7 mm stora med mjuk kropp täckt av talrika borst och dom finns i blommor och hit hör bl a Dolichosoma lineare.
Thanasimus formicarius - Allmän myrbagge Brokbaggar-Cleridae 11 arter som oftast har flerfärgade och håriga vingar och hit hör t ex allmän brokbagge.
Dytiscus marginalis - Gulbrämad dykare hane Dykare-Dytiscidae 150 arter som finns i sötvatten och främst i dammar och sjöar men några få finns även i bräckt vatten.
Cantharis nigricans - Flugbagge Flugbaggar-Cantharidae Kallas också mjukbaggar och vi har 49 arter av dessa. Hit hör t ex Cantharis nigricans.
Phratora vitellinae - Pilglansbagge Glansbaggar-Nitidulidae 96 arter oftast bruna- svarta- eller metallglänsande och några har stora fläckar på täckvingarna. Hit hör bl a pilglansbagge.
Carabus nemoralis - Parklöpare Jordlöpare-Carabidae 360 arter som är 2-40 mm stora. De flesta är marklevande och är mörka med eller utan metallglans. Hit hör bl a parklöpare.
Pyrochroa coccinea - Stor kardinalbagge Kardinalbaggar-Pyrochroidae 2 arter som finns oftast under bark av döda träd.
Ctenicera pectinicornis - Kamhornad knäppare Knäppare-Elatreidae Om en knäppare läggs på rygg kan den ofta ”knäppa sig” rättvänd med hjälp av tappen på undersidan av kroppen. 88 arter. Hit hör bl a kamhornad knäppare.
Stenus juno - Kortvinge Kortvingar-Staphylinidae Kortvingarna är svåra att artbestämma pga att det finns ca 1 100 arter av dessa. Hit hör bl a stenus juno.
Byrrhus sp. - Kulbagge troligen B. pilula Kulbaggar-Byrrhidae Det finns 16 arter av Kulbaggar som oftast är mörkbruna eller metalliskt gröna med kraftigt välvd översida (kulformiga)och dessa finns på marken. Hit hör bl a Byrrhus pilula.
 Lysmaskar-Lampyridae  Finns 2 arter och endast hanen har vingar men båda könen har lysorgan på undersidan nära bakkroppens spets. Honan av stor lysmask kan påträffas varma sommarkvällar norrut till Medelpad. Hit hör bl a stor lysmask.
Stictoleptura macullicornis - Fläckhornad blombock Långhorningar-Cerambycidae ca 115 arter med kropp långsträckt eller svagt tillplattad med långa antenner. Hit hör bl a fläckhornad blombock.
Coccinella septempunctata Nyckelpigor-Coccinellidae 64 arter med brett oval välvd kropp som oftast har prickmönster i rött gult och svart. Hit hör bl a sjuprickig nyckelpiga.
Platystomos albinus - Vanlig plattnosbagge Plattnosbaggar-Anthribidae 13 arter med översidan ofta med hårfläckar eller fjäll. Finns ofta på murken ved och trädsvampar. Hit hör bl a vanlig plattnosbagge.
Buprestis rustica - Allmän praktbagge Praktbaggar-Buprestidae 38 arter och påminner om breda knäppare men har påfallande korta antenner. Flyger i solsken. Hit hör bl a allmän praktbagge.
Endomychus coccineus - Falsk nyckelpiga Svampbaggar-Endomychidae Hette tidigare svampbrokbaggar. Det finns 7 arter vilka är svarta bruna eller tvåfärgade i rött och svart. Lever under bark i spillning eller multnande växtdelar eller svamp.

Snäckor
Snäckor-Gastropoda Snäckor är den klass i djurstammen blötdjur som har de flesta arter. Ungefär 78 procent i stammen blötdjur är snäckor.De landlevande blötdjuren kallas till vardags för Sniglar. På bilden Mindre bärnstenssnäcka-Oxyloma elegans.

Spindlar
Araneus diadematus - Korsspindel  Hjulspindlar-Araneidae  Hjulspindlarna omfattar mer än 2800 arter i världen i fler än än 160 släkten. Bilden visar Korsspindel-Araneus diadematus.
 Hoppspindlar-Salticidae Mycket små spindlar som fått sitt namn hoppspindel eftersom dom överrumplar sina bytesdjur med långa hopp. Bilden visar Aelurillus v-insignitus.
Grön bladspindel - Micrommata virescens Jättekrabbspindlar-Sparassidae  Omkring 1000 arter i världen men i Sverige endast en art som bilden visar Grönbladspindel-Micrommata virescens.
Steatoda phalerata - Praktvaxspindel  Klotspindlar-Theridiidae  57 arter och 21 släkten i Sverige. Bilden visar Praktvaxspindel-Steatoda phalerata.
Diaea dorsata - Bladkrabbspindel   Krabbspindlar-Thomsidiae Det finns ca 30 arter och 7 släkten av Krabbspindlar i Sverige. Bilden visar Bladkrabbspindel-Diaea dorsata.
Agroeca sp Månspindlar-Liocranidae  Omkring 12 arter i Sverige (osäker uppgift). Bilden visar Månspindel-Agroeca sp.
Amaurobius fenestralis - Fönsterspindel Mörkerspindlar-Amaurobiidae  Denna familj innehåller ca 682 arter i världen. På bilden Amaurobius fenestralis-Fönsterspindel.
 Plattbukspindlar-Gnaphosidae  Denna familj innehåller ca 2000 arter i världen. På bilden Zelotes sp.
Philodromus margaritatus - Brokig barksnabblöpare  Snabblöparspindlar-Philodromidae Innehåller 500 arter i världen och 29 olika släkten. Bilden visar Brokig barksnabblöpare-Philodromus margaritatus.
Täckvävarspindlar-Linyphiidae Näst största spindelfamiljen med 4 000 kända arter i världen. Bilden visar Bredsnabelspindel-Savignia frontata.
  Vargspindlar-Lycosidae  Kallas även för jaktspindlar. Finns 55 arter i Sverige.Bilden visar Prickvargspindel-Pardosa amentata.
 Vårdnätspindlar-Pisauridae Omkring 336 arter i världen som är uppdelade på 53 släkten. Bilden visar Presentspindel-Pisaura mirabilis även kallad Rovspindel.

Spindeldjur
 Fästingar-Ixoidae Finns flera olika arter men den vanligaste är Ixodes ricinus. Bilden visar parning av Vanlig fästing-Ixodes ricinus.
 Klokrypare-Pseudoscorpiones 21 arter i Sverige och liknar skorpioner till det yttre men saknar den långa stjärten.På bilden Bokklokrypare-Chelifer cancroides.
 Okända kvalster Bilden visar ett kvalster som satt på en Aftondyngbagge-Aphodius rufipes.
 Lockespindlar-Opiliones 19 arter finns i Sverige och hör inte till ordningen Spindlar-Araneae. Deras fram- och bakkropp är sammanvuxna. Bilden visar Skogslocke-Oligolophus tridens.

Steklar
 Bisteklar-Gasteruptiidae Det finns 5 arter i Sverige som är 8-12 mm och dessa är klepoarasitoider hos solitära bin.På bilden ev Gasteruption jaculator?.
 Bracksteklar-Braconidae Omrking tusen kända arter men fler finns att upptäcka. På bilden Zele sp.
 Brokparasit steklar-Ichneumonidae ca 2 000 kända arter men det finns fler att upptäcka. På bilden Allmän bågstekel-Ophion luteus.
 Getingar-Vespidae 14 arter av sociala och snyltgetingar. På bilden Rödbandad geting-Vespula rufa.
 Glanssteklar-Chalcidoidea ca 1 100 arter i Sverige men finns många flera att upptäcka. På bilden ej artbestämd glanssstekel pga den inte går att artbestämma utifrån endast bild.
Guldsteklar-Chrysididae ca 46 arter i Sverige som är 4-11 mm och som är svåra att artbestämma utan grundlig undersökning. På bilden Guldstekel-Chrysis sp. (möjligen Chrysis ignita)
 Långtungebin-Apidae Hit hör Långhornsbin och Humlor. Bilden visar Stenhumla-Bombus lapidarius.
 Myror-Formacidae ca 76 arter som är 2-18mm stora. Bilden visar Gultuvmyra-Lasius flavus.
 Rovsteklar-Crabronidae Hörde tidigare till den stora familjen Grävsteklar-Sphecidae. Bilden visar Allmän glattstekel-Mellinus arvensis.
Bladsteklar-Tenthredinidae ca 480 arter i Sverige och kallas även Sågseklar pga honornas äggläggningsrör är sågtandade. På bilden Grön bladstekel-Rhogogaster viridis.
Klubbhornsteklar-Cimbicidae 21 arter som är 6-28mm stora.På bilden Stor klubbhornstekel-Cimbex femoratus.
 Rosensteklar – Argidae Kallas även Borsthornsteklar och finns 20 stycken i Sverige. På bilden Arge cyanocrocea.

Stövsländor
Stövsländor-Psocoptera Det finns 63 arter av stövsländor som är fördelade på 16 familjer. Den största familjen är Psocidae som omfattar 14 svenska arter. Bilden visar Mörkribbad fransvingeslända-Valenzuela flavidus.

Tripsar
 Tripsar-Thysanoptera Tripsar är 1-3 mm stora och de är avlånga djur med mer eller mindre spetsig bakända. På bilden Tubulifera sp.

Trollsländor
 Jungfrusländor-Calopterygidae Finns två arter som är 45 – 48 mm stora. Blå jungfruslända-Calopteryx virgo och Blåbandad jungfruslända-Calopteryx splendens. På bilden endast vinge från en Blå jungfruslända-Calopteryx virgo.
 Mosaiktrollsländor-Aeshnidae 10 arter som är 55 – 76 mm stora och där hannarna oftast är blåfläckiga och med grönt på mellankroppen. Bilden visar en hane av Starrmosaiktrollslända-Aeshna juncea.
Segeltrollsländor-Libullulidae ca 16 arter i Sverige och som ofta sitter på utkik efter sina byten. Bilden visar Större ängstrollslända-Sympetrum striolatum
 Smalflicksländor-Coenagrionidae Det finns 12 arter som är 25 – 38 mm där hannar oftast färgade i blått och svart medan honor är färgade i brungult eller grönt och svart. Undantag är Röd flickslända-Pyrrhosoma nymphula där både hona och hane har rött som grundfärg. Spjutflickslända-Coenagrion hastulatum.

Tvåvingar
Blomflugor-Syrphidae ca 300 arter som är 4-25 mm stora. Bilden visar Bredkilblomfluga-Xanthogramma pedissequum.
Blomsterflugor-Antyhomyiidae ca 260 arter som är nära besläktade med egentliga flugor-Muscidae. På bilden Blomsterfluga-Anthomyia pluvialis.
 Borrflugor-Tephritidae Hette tidigare Trypetidae och kallas ibland också för fruktflugor. Det finns 74 arter. Bilden visar Borrfluga-Terellia ruficauda.
 Bromsar-Tabanidae Honorna oftast blodsugare med mundelarna omvandlade till bladlika stilletter som används för att bita hål på huden hos däggdjur. Det finns 41 arter. På bilden Blindbroms-Chrysops relictus.
Dansflugor-Empididae ca 325 arter som är 1-11mm stora. På bilden osäker artbestämning på Dansfluga-Platypalpus major?/maculipes?.
 Fritflugor-Chloropidae 126 arter som är 1-9mm stora. På bilden Meromyza sp.
Harkrankar-Tipulidae 339 arter som är 3-30 mm stora. På bilden Stor harkrank-Tipula varipennis.
Köttflugor-Sarcophagidae ca 75 arter i Sverige och Dessa är gråaktiga eller grå eller svarta flugor och som aldrig har metalliskt blå eller grön glans och där bakkroppen är ofta schackmönstrad i svart och grått. På bilden Sarcophaga sp.
Lusflugor-Hippoboscidae Ca 12 arter som är 1.5 mm – 12 mm stora. Lever som blodsugande ektoparasiter på däggdjur och fåglar. Vingarna bryts ofta av när de funnit sitt värddjur. På bilden Hjortfluga/Älgfluga-Lipoptena cervi.
 Lövflugor-Lauxaniidae Ca 40 arter oftast enfärgat gulaktiga eller svarta och trivs på fuktiga skuggiga platser. På bilden Lauxaniidae sp.
Myggor-Nematocera ca 33 000 arter i världen varav ca 2 000 arter i Sverige. På bilden en Fjädermygga-Chironomidae sp.
 Parasitflugor-Tachinidae ca 300 arter som är 4-20 mm stora. Stor parasitfluga-Tachina grossa.
 Rovflugor-Asilidae ca 41 arter som ofta är långsträckta och kraftigt byggda samt är mycket håriga. Några mycket slankar och smala. På bilden Asilidae sp.
 Snäppflugor-Rhagionidae 16 arter som är 2-13 mm stora. På bilden Rhagio scolopaceus.
Spjutvingeflugor-Lonchopteridae 8 arter i Sverige som är 2-4 mm stora och alla i släktet Lonchoptera.
 Spyflugor-Calliphorridae 40 arter som en del är svåra att artbestämma utifrån bilder.På bilden Lucilia caesar?.
Stekelflugor-Conopidae ca 20 arter i Sverige. Bilden visar Conops sp.
 Stilettflugor-Therevidae Det finns 18 arter av Stilettflugor som är 7 – 13 mm och är ganska långsträckta med färger som är ljust grå till brunsvarta. Bilden visar Pandivirilia eximia.
Styltflugor-Dolichopodidae Ofta metallglänsande flugor och det finns 316 arter som är 1.5 – 7 mm stora med långa och borstiga ben. På bilden en hona av släktet Chrysotus.
Sepsis fulgens? - Svängfluga 100px" /> Svängflugor-Sciomyzidae Små nakna myrlika flugor som ofta har en mörkfläck vid vingspetsen. Ca 32 arter. På bilden Sepsis fulgens. Osäker artbestämning.
Svävflugor-Bombyliidae ca 22 arter där en del liknar humlor eller bin. På bilden Stor svävfluga-Villa hottentotta.
Ögonflugor-Pipunculidae Det finns 74 arter i Sverige. Huvudet är stort och klotrunt med stora ögon. Bilden visar en ögonfluga som ej är artbestämd eftersom artbestämning av tvåvingar ibland kräver mikroskop.



krypinaturen - View my recent photos on Flickriver