Översikt Alla Familjer
En översikt av alla småkrypsfamiljer som jag har här på krypsidan. Lockespindlar hör till ordningen Spindeldjur.
 |
Juvelvingar-Lycaenidae | De omfattar snabbvingar (6 arter) guldvingar (4 arter) samt blåvingar (21 arter). I Sverige finns 31 arter och totalt finns ca 6 570 arter i världen. Hit hör bl a vitfläckig guldvinge. |
 |
Praktfjärilar-Nymphalidae | Kallas också för Ädelfjärilar och det finns 64 arter i Sverige. Hit hör bl a påfågelöga och sorgmantel. |
 |
Riddarfjärilar-Papilionidae | 4 arter finns det i familjen Riddarfjärilar som har de största och vackraste fjärilarna och hit hör bl a makaonfjärilen och apollofjärilen. |
 |
Tjockhuvuden-Hesperiidae | 12 arter finns det och hit hör bl a tåtelsmygare och visslare. |
 |
Vitfjärilar-Pieridae | Kallas också Vitvingefjärilar och det finns 13 arter av dessa och hit bla citronfjäril och raspfjäril. |
 |
Antennmalar-Adelidae | 20 arter finns i Sverige och hit hör bl a lövskogsantennmal. |
 |
Bastardsvärmare-Zygaenidae | 7 arter i Sverige som har metallglänsande vingfärg och alla flyger i solsken. Missgynnad. Hit hör bl a Allmän metallvingesvärmare. |
 |
Björnspinnare-Arctiidae | 42 arter i Sverige och är fjärilar med mycket olika kropps- och vingform. Hit hör bl a vit borstspinnare. |
 |
Fjädermott-Pterophoridae | 41 arter i Sverige och har smal kropp och långa ben. Hit hör t ex renfanefjädermott. |
 |
Glasvingar-Sesiidae | 16 arter i Sverige och liknar oftast steklar genom sättet att flyga. På bilden Hallonglasvinge-Pennisetia hylaeiformis. |
 |
Gräsmineralmalar-Elachistidae | ca 65 arter i Sverige.På bilden Rörflenmineralmal-Elachista maculicerusella. |
 |
Höstmalar-Ypsolophidae | 17 arter i Sverige. hit hör bl a hagtornshöstmal |
 |
Mott-Pyralidae | Det finns 210 arter i Sverige som varierar i vingform. Hit hör bl a trädgårdsgräsmott. |
 |
Mätare-Geometridae | 320 arter i Sverige och hit hör bl a vitgördlad lavmätare. |
 |
Nattflyn-Noctuidae | 430 arter och de kan kännas igen på den tämligen tjocka kroppen och de smala och ofta något trekantiga framvingarna. Hit hör bl a vitgrått klippfly. |
 |
Plattmalar-Depressidae | 57 arter i Sverige. Hit hör bl a hasselvårmal. |
 |
Rotfjärilar-Hepialidae | 6 arter finns det vilka anses vara en av de primitivaste fjärilsfamiljerna och har bl a existerat samtidigt med de stora dinosaurierna. Hit hör bl a kamsprötad rotfjäril. |
 |
Sikelvingar-Derpanidae | I Sverige 16 arter som är nattaktiva och hit hör bl a björkgulhornspinnare. |
 |
Skäckspinnare-Endromidae | En art i Sverige som är Endromis versicolora. |
 |
Styltmalar-Gracillariidae | 89 arter i Sverige som oftast har smala fram- och bakvingar med långa fransar. Hit hör bl a aspstyltmal. |
 |
Svärmare-Sphingidae | 16 arter som står stilla i luften när dom äter nektar. Hit hör bl a poppelsvärmare (har tyvärr bara larvbilder). |
 |
Säckspinnare-Psychidae | 23 arter i Sverige där hannarna alltid har vingar . Hit hör bl a mindre stråsäckspinnare. |
 |
Tofsspinnare-Lymantriidae | 14 arter och hit hör t ex barrskogsnunna. |
 |
Träfjärilar-Cossidae | 4 arter som är nattaktiva och sällsynta förutom vanlig träfjäril vars röda larv påträffas på hösten. |
 |
Vecklare-Tortricidae | 421 arter i Sverige och hit hör bl a spireabrokvecklare. |
 |
Ädelspinnare-Lasiocampidae | Här finns det 14 arter (egentiga spinnare). Hit hör bl a poppelspinnare. |
 |
Halssländor-Raphidiidae | Ormhalssländor är besynnerliga insekter som ibland räknas till nätvingarna. De finns endast på norra halvklotet och endast fyra arter. Bilden visar Reliktslända-Inocellia crassicornis. |
 |
Bredkantskinnbaggar-Coreidae | 10 arter i Sverige som är 6-15 mm stora. Bilden visar Coreus marginatus. |
 |
Bärfisar-Pentatomidae | I Sverige 28 arter som är ofta stora och vackert färgade. Bilen visar Större björkbärfis-Elasmostethus interstinctus. |
 |
Fröskinnbaggar-Lygaeidae | I Sverige ca 81 arter som lever oftast på öppna torra ställen. Bilden visar Corizus hyoscyami. |
 |
Fältrovskinnbaggar-Nabidae | 13 arter som är 5 – 12 mm stor och de vanligaste arterna har ofta förkortade vingar och förekommer på ängs- och buskmarker.Bilden visar Nabis rugosus. |
 |
Rovskinnbaggar-Reduviidae | Det finns 7 arter i Sverige som är 5 – 18 mm kraftiga eller långsträckta som styltskinnbaggar. Bilden visar Rhynocoris annulatus. |
 |
Skräddare-Gerridae | Det finns 10 arter som är 6-18 mm. Simmar med mellan- och bakbenen på fria vattenytor där dom lever av döda insekter. Bilden visar Allmän skräddare-Gerris lacustris. |
 |
Smalkantskinnbaggar-Rhopalidae | 6-16 mm stora och det finns ca 11 arter i Sverige. På bilden Rhopalus subrufus. |
 |
Ängsskinnbaggar-Miridae | Det finns 223 arter som är mycket varierande i färg och form. På bilden ser ni Stenodema calcarata. |
 |
Bladloppor-Psylloidea | Endast 2-3 mm stora och Sverige har ca 90 arter. Ej art bestämd pga att det inte går att artbestämma utifrån foton. |
 |
Bladlöss-Aphidoidea | Ca 560 arter som är 0.5-4 mm stora. Kroppen är päronformad och har ofta en liten tapp i bakändan. Bilden visar bladlöss på vit trädgårdsnypon knopp. |
 |
Mjöllöss-Aleyrodidae | Finns ca 15 arter i Sverige som är mycket små och som är täckta av ett vitt vaxpuder. Bilden visar Dialeurodes chittendeni som finns specifikt på rhododendron. |
 |
Dvärgstritar-Cicadellidae | ca 296 arter i Sverige som är 2-8 mm stora. Osäker på om Verdanus abdominalis på bilden är en dvärgstrit. |
 |
Puckelstritar-Membracidae | En art i Sverige som är Centrotus cornutus-Hornstrit. Den förekommer på buskar och örter från Skåne till Jämtland. |
 |
Spottstritar-Cercopidae | Vi har 9 arter i Sverige och dessa är kraftigt byggda med läderartade vingar. På bilden Allmän spottstrit-Philaenus spumarius. |
 |
Hoppstjärtar-Collembola | Mycket små djur som blir upp till 6 mm stora. Har inte delat in dom i underfamiljer. Bilden visar Orchesella bifasciata som hör till familjen Brokhoppstjärtar. |
 |
Vårtbitare-Tettigoniidae | 10 arter i Sverige. Bilden visar Större vårtbitare-Decticus verrucivorus. |
 |
Kackerlackor-Blattodea | Endast en art finns utomhus i Sverige och det är Skogskackerlacka-Ectobius lapponicus som vi ser på bilden. |
 |
Dubbelfotingar-Myriapoda | 44 arter i Sverige. Är långsamma och nattaktiva. Bilden visar Bandkejsarfoting-Ommatoiulus sabulosus. |
 |
Dvärgfotingar-Symphyla | Dvärgfotingar är oftast 2 – 8 mm långa som är vita till gråvita eller svagt brunaktigt vita. De saknar ögon. På bilden någon art Norddvärgfotingarna- Scutigerlla sp. |
 |
Enkelfotingar-Chilopoda | 38 arter i Norden och ca 3 300 arter i världen. Bilden visar Brun stenkrypare-Lithobius forficatus. |
 |
Nattsländor-Trichoptera | Det finns 220 arter av Nattsländor i Sverige och dessa är små till medelstora och oftast är färgade i brunt eller gulbrunt. Hit hör bl a Halesus radiatus. |
 |
Näbbsländor-Mecoptera | Familjen Panorpidae (Klosländor eller Skorpionsländor) om fattar tre arter i Sverige och alla i släktet Panorpa som är 9-14 mm långa.Bilden visar Allmmän näbbslända (skorpionslända)-Panorpa Communis. |
 |
Florsländor-Hemerobiidae– | Det finns 28 arter i Sverige och ofta med något brunfläckiga vingar. På bilden Wesmaelius quadrifasciatus. |
 |
Guldögonsländor-Chrysoperla | De kallas även för Stinksländor och det finns 16 arter. På bilden Guldögonslända-Chrysoperla carnia. |
 |
Asbaggar-Silphidae | 24 arter som släktena dödgrävare (Nicrophorus och Necreodes) som är 12-30 mm stora och finns mest vid kadaver och hit hör bl a rödsköldad asbagge. |
 |
Barkborrar-Scolytidae | I Sverig 85 arter av barkborrar och hit hör bl a hårig barkborre. |
 |
Bladbaggar-Chrysomelidae | 281 arter som är 1 1/2– 13 mm stora med vanligen rund kroppsform och ofta klara färger. Hit hör bl a aspglansbaggen. |
 |
Bladhorningar-Scarabaeidae | 91 arter stora med korta och kraftiga ben som ofta är försedda med taggar som anpassning till grävande liv. Hit hör bl a gräsgrön guldbagge. |
 |
Blombaggar-Oedemeridae | Det finns 17 arter som har långa antenner och långsträckt kropp och som kan påminna om långhorningar. Hit hör bl a gulgrön blombagge. |
 |
Blåsbaggar-Malachiidae | Finns ca 15 arter. Hit hör bl a malachius bipustulatus. |
 |
Borstbaggar-Melyridae | 16 arter 3 – 7 mm stora med mjuk kropp täckt av talrika borst och dom finns i blommor och hit hör bl a Dolichosoma lineare. |
 |
Brokbaggar-Cleridae | 11 arter som oftast har flerfärgade och håriga vingar och hit hör t ex allmän brokbagge. |
 |
Dykare-Dytiscidae | 150 arter som finns i sötvatten och främst i dammar och sjöar men några få finns även i bräckt vatten. |
 |
Flugbaggar-Cantharidae | Kallas också mjukbaggar och vi har 49 arter av dessa. Hit hör t ex Cantharis nigricans. |
 |
Glansbaggar-Nitidulidae | 96 arter oftast bruna- svarta- eller metallglänsande och några har stora fläckar på täckvingarna. Hit hör bl a pilglansbagge. |
 |
Jordlöpare-Carabidae | 360 arter som är 2-40 mm stora. De flesta är marklevande och är mörka med eller utan metallglans. Hit hör bl a parklöpare. |
 |
Kardinalbaggar-Pyrochroidae | 2 arter som finns oftast under bark av döda träd. |
 |
Knäppare-Elatreidae | Om en knäppare läggs på rygg kan den ofta ”knäppa sig” rättvänd med hjälp av tappen på undersidan av kroppen. 88 arter. Hit hör bl a kamhornad knäppare. |
 |
Kortvingar-Staphylinidae | Kortvingarna är svåra att artbestämma pga att det finns ca 1 100 arter av dessa. Hit hör bl a stenus juno. |
 |
Kulbaggar-Byrrhidae | Det finns 16 arter av Kulbaggar som oftast är mörkbruna eller metalliskt gröna med kraftigt välvd översida (kulformiga)och dessa finns på marken. Hit hör bl a Byrrhus pilula. |
 |
Lysmaskar-Lampyridae | Finns 2 arter och endast hanen har vingar men båda könen har lysorgan på undersidan nära bakkroppens spets. Honan av stor lysmask kan påträffas varma sommarkvällar norrut till Medelpad. Hit hör bl a stor lysmask. |
 |
Långhorningar-Cerambycidae | ca 115 arter med kropp långsträckt eller svagt tillplattad med långa antenner. Hit hör bl a fläckhornad blombock. |
 |
Nyckelpigor-Coccinellidae | 64 arter med brett oval välvd kropp som oftast har prickmönster i rött gult och svart. Hit hör bl a sjuprickig nyckelpiga. |
 |
Plattnosbaggar-Anthribidae | 13 arter med översidan ofta med hårfläckar eller fjäll. Finns ofta på murken ved och trädsvampar. Hit hör bl a vanlig plattnosbagge. |
 |
Praktbaggar-Buprestidae | 38 arter och påminner om breda knäppare men har påfallande korta antenner. Flyger i solsken. Hit hör bl a allmän praktbagge. |
 |
Svampbaggar-Endomychidae | Hette tidigare svampbrokbaggar. Det finns 7 arter vilka är svarta bruna eller tvåfärgade i rött och svart. Lever under bark i spillning eller multnande växtdelar eller svamp. |
 |
Snäckor-Gastropoda | Snäckor är den klass i djurstammen blötdjur som har de flesta arter. Ungefär 78 procent i stammen blötdjur är snäckor.De landlevande blötdjuren kallas till vardags för Sniglar. På bilden Mindre bärnstenssnäcka-Oxyloma elegans. |
 |
Hjulspindlar-Araneidae | Hjulspindlarna omfattar mer än 2800 arter i världen i fler än än 160 släkten. Bilden visar Korsspindel-Araneus diadematus. |
 |
Hoppspindlar-Salticidae | Mycket små spindlar som fått sitt namn hoppspindel eftersom dom överrumplar sina bytesdjur med långa hopp. Bilden visar Aelurillus v-insignitus. |
 |
Jättekrabbspindlar-Sparassidae | Omkring 1000 arter i världen men i Sverige endast en art som bilden visar Grönbladspindel-Micrommata virescens. |
 |
Klotspindlar-Theridiidae | 57 arter och 21 släkten i Sverige. Bilden visar Praktvaxspindel-Steatoda phalerata. |
 |
Krabbspindlar-Thomsidiae | Det finns ca 30 arter och 7 släkten av Krabbspindlar i Sverige. Bilden visar Bladkrabbspindel-Diaea dorsata. |
 |
Månspindlar-Liocranidae | Omkring 12 arter i Sverige (osäker uppgift). Bilden visar Månspindel-Agroeca sp. |
 |
Mörkerspindlar-Amaurobiidae | Denna familj innehåller ca 682 arter i världen. På bilden Amaurobius fenestralis-Fönsterspindel. |
 |
Plattbukspindlar-Gnaphosidae | Denna familj innehåller ca 2000 arter i världen. På bilden Zelotes sp. |
 |
Snabblöparspindlar-Philodromidae | Innehåller 500 arter i världen och 29 olika släkten. Bilden visar Brokig barksnabblöpare-Philodromus margaritatus. |
 |
Täckvävarspindlar-Linyphiidae | Näst största spindelfamiljen med 4 000 kända arter i världen. Bilden visar Bredsnabelspindel-Savignia frontata. |
 |
Vargspindlar-Lycosidae | Kallas även för jaktspindlar. Finns 55 arter i Sverige.Bilden visar Prickvargspindel-Pardosa amentata. |
 |
Vårdnätspindlar-Pisauridae | Omkring 336 arter i världen som är uppdelade på 53 släkten. Bilden visar Presentspindel-Pisaura mirabilis även kallad Rovspindel. |
 |
Fästingar-Ixoidae | Finns flera olika arter men den vanligaste är Ixodes ricinus. Bilden visar parning av Vanlig fästing-Ixodes ricinus. |
 |
Klokrypare-Pseudoscorpiones | 21 arter i Sverige och liknar skorpioner till det yttre men saknar den långa stjärten.På bilden Bokklokrypare-Chelifer cancroides. |
 |
Okända kvalster | Bilden visar ett kvalster som satt på en Aftondyngbagge-Aphodius rufipes. |
 |
Lockespindlar-Opiliones | 19 arter finns i Sverige och hör inte till ordningen Spindlar-Araneae. Deras fram- och bakkropp är sammanvuxna. Bilden visar Skogslocke-Oligolophus tridens. |
 |
Bisteklar-Gasteruptiidae | Det finns 5 arter i Sverige som är 8-12 mm och dessa är klepoarasitoider hos solitära bin.På bilden ev Gasteruption jaculator?. |
 |
Bracksteklar-Braconidae | Omrking tusen kända arter men fler finns att upptäcka. På bilden Zele sp. |
 |
Brokparasit steklar-Ichneumonidae | ca 2 000 kända arter men det finns fler att upptäcka. På bilden Allmän bågstekel-Ophion luteus. |
 |
Getingar-Vespidae | 14 arter av sociala och snyltgetingar. På bilden Rödbandad geting-Vespula rufa. |
 |
Glanssteklar-Chalcidoidea | ca 1 100 arter i Sverige men finns många flera att upptäcka. På bilden ej artbestämd glanssstekel pga den inte går att artbestämma utifrån endast bild. |
 |
Guldsteklar-Chrysididae | ca 46 arter i Sverige som är 4-11 mm och som är svåra att artbestämma utan grundlig undersökning. På bilden Guldstekel-Chrysis sp. (möjligen Chrysis ignita) |
 |
Långtungebin-Apidae | Hit hör Långhornsbin och Humlor. Bilden visar Stenhumla-Bombus lapidarius. |
 |
Myror-Formacidae | ca 76 arter som är 2-18mm stora. Bilden visar Gultuvmyra-Lasius flavus. |
 |
Rovsteklar-Crabronidae | Hörde tidigare till den stora familjen Grävsteklar-Sphecidae. Bilden visar Allmän glattstekel-Mellinus arvensis. |
 |
Bladsteklar-Tenthredinidae | ca 480 arter i Sverige och kallas även Sågseklar pga honornas äggläggningsrör är sågtandade. På bilden Grön bladstekel-Rhogogaster viridis. |
 |
Klubbhornsteklar-Cimbicidae | 21 arter som är 6-28mm stora.På bilden Stor klubbhornstekel-Cimbex femoratus. |
 |
Rosensteklar – Argidae | Kallas även Borsthornsteklar och finns 20 stycken i Sverige. På bilden Arge cyanocrocea. |
 |
Stövsländor-Psocoptera | Det finns 63 arter av stövsländor som är fördelade på 16 familjer. Den största familjen är Psocidae som omfattar 14 svenska arter. Bilden visar Mörkribbad fransvingeslända-Valenzuela flavidus. |
 |
Tripsar-Thysanoptera | Tripsar är 1-3 mm stora och de är avlånga djur med mer eller mindre spetsig bakända. På bilden Tubulifera sp. |
 |
Jungfrusländor-Calopterygidae | Finns två arter som är 45 – 48 mm stora. Blå jungfruslända-Calopteryx virgo och Blåbandad jungfruslända-Calopteryx splendens. På bilden endast vinge från en Blå jungfruslända-Calopteryx virgo. |
 |
Mosaiktrollsländor-Aeshnidae | 10 arter som är 55 – 76 mm stora och där hannarna oftast är blåfläckiga och med grönt på mellankroppen. Bilden visar en hane av Starrmosaiktrollslända-Aeshna juncea. |
 |
Segeltrollsländor-Libullulidae | ca 16 arter i Sverige och som ofta sitter på utkik efter sina byten. Bilden visar Större ängstrollslända-Sympetrum striolatum |
 |
Smalflicksländor-Coenagrionidae | Det finns 12 arter som är 25 – 38 mm där hannar oftast färgade i blått och svart medan honor är färgade i brungult eller grönt och svart. Undantag är Röd flickslända-Pyrrhosoma nymphula där både hona och hane har rött som grundfärg. Spjutflickslända-Coenagrion hastulatum. |
 |
Blomflugor-Syrphidae | ca 300 arter som är 4-25 mm stora. Bilden visar Bredkilblomfluga-Xanthogramma pedissequum. |
 |
Blomsterflugor-Antyhomyiidae | ca 260 arter som är nära besläktade med egentliga flugor-Muscidae. På bilden Blomsterfluga-Anthomyia pluvialis. |
 |
Borrflugor-Tephritidae | Hette tidigare Trypetidae och kallas ibland också för fruktflugor. Det finns 74 arter. Bilden visar Borrfluga-Terellia ruficauda. |
 |
Bromsar-Tabanidae | Honorna oftast blodsugare med mundelarna omvandlade till bladlika stilletter som används för att bita hål på huden hos däggdjur. Det finns 41 arter. På bilden Blindbroms-Chrysops relictus. |
 |
Dansflugor-Empididae | ca 325 arter som är 1-11mm stora. På bilden osäker artbestämning på Dansfluga-Platypalpus major?/maculipes?. |
 |
Fritflugor-Chloropidae | 126 arter som är 1-9mm stora. På bilden Meromyza sp. |
 |
Harkrankar-Tipulidae | 339 arter som är 3-30 mm stora. På bilden Stor harkrank-Tipula varipennis. |
 |
Köttflugor-Sarcophagidae | ca 75 arter i Sverige och Dessa är gråaktiga eller grå eller svarta flugor och som aldrig har metalliskt blå eller grön glans och där bakkroppen är ofta schackmönstrad i svart och grått. På bilden Sarcophaga sp. |
 |
Lusflugor-Hippoboscidae | Ca 12 arter som är 1.5 mm – 12 mm stora. Lever som blodsugande ektoparasiter på däggdjur och fåglar. Vingarna bryts ofta av när de funnit sitt värddjur. På bilden Hjortfluga/Älgfluga-Lipoptena cervi. |
 |
Lövflugor-Lauxaniidae | Ca 40 arter oftast enfärgat gulaktiga eller svarta och trivs på fuktiga skuggiga platser. På bilden Lauxaniidae sp. |
 |
Myggor-Nematocera | ca 33 000 arter i världen varav ca 2 000 arter i Sverige. På bilden en Fjädermygga-Chironomidae sp. |
 |
Parasitflugor-Tachinidae | ca 300 arter som är 4-20 mm stora. Stor parasitfluga-Tachina grossa. |
 |
Rovflugor-Asilidae | ca 41 arter som ofta är långsträckta och kraftigt byggda samt är mycket håriga. Några mycket slankar och smala. På bilden Asilidae sp. |
 |
Snäppflugor-Rhagionidae | 16 arter som är 2-13 mm stora. På bilden Rhagio scolopaceus. |
 |
Spjutvingeflugor-Lonchopteridae | 8 arter i Sverige som är 2-4 mm stora och alla i släktet Lonchoptera. |
 |
Spyflugor-Calliphorridae | 40 arter som en del är svåra att artbestämma utifrån bilder.På bilden Lucilia caesar?. |
 |
Stekelflugor-Conopidae | ca 20 arter i Sverige. Bilden visar Conops sp. |
 |
Stilettflugor-Therevidae | Det finns 18 arter av Stilettflugor som är 7 – 13 mm och är ganska långsträckta med färger som är ljust grå till brunsvarta. Bilden visar Pandivirilia eximia. |
 |
Styltflugor-Dolichopodidae | Ofta metallglänsande flugor och det finns 316 arter som är 1.5 – 7 mm stora med långa och borstiga ben. På bilden en hona av släktet Chrysotus. |
 100px" /> |
Svängflugor-Sciomyzidae | Små nakna myrlika flugor som ofta har en mörkfläck vid vingspetsen. Ca 32 arter. På bilden Sepsis fulgens. Osäker artbestämning. |
 |
Svävflugor-Bombyliidae | ca 22 arter där en del liknar humlor eller bin. På bilden Stor svävfluga-Villa hottentotta. |
 |
Ögonflugor-Pipunculidae | Det finns 74 arter i Sverige. Huvudet är stort och klotrunt med stora ögon. Bilden visar en ögonfluga som ej är artbestämd eftersom artbestämning av tvåvingar ibland kräver mikroskop. |
