idag är det onsdag 10 augusti 2022 och klockan är 21:41

Översikt Alla Familjer

En översikt av alla småkrypsfamiljer som jag har här på krypsidan. Lockespindlar hör till ordningen Spindeldjur.

Dagfjärilar Nattfjärilar Halssländor Halvvingar Hoppstjärtar Hopprätvingar
Kackerlackor Mångfotingar Nattsländor Näbbsländor Nätvingar Skalbaggar
Snäckor Spindlar Spindeldjur Steklar Stövsländor Tripsar
Trollsländor Tvåvingar

Dagfjärilar
Lycaena virgaureae - Vitfläckig guldvinge Juvelvingar-Lycaenidae De omfattar snabbvingar (6 arter) guldvingar (4 arter) samt blåvingar (21 arter). I Sverige finns 31 arter och totalt finns ca 6 570 arter i världen. Hit hör bl a vitfläckig guldvinge.
Inachis io - Påfågelöga Praktfjärilar-Nymphalidae Kallas också för Ädelfjärilar och det finns 64 arter i Sverige. Hit hör bl a påfågelöga och sorgmantel.
Papilio machaon - Makaon fjäril Riddarfjärilar-Papilionidae 4 arter finns det i familjen Riddarfjärilar som har de största och vackraste fjärilarna och hit hör bl a makaonfjärilen och apollofjärilen.
Thymelicus lineola - Mindre tåtelsmygare Tjockhuvuden-Hesperiidae 12 arter finns det och hit hör bl a tåtelsmygare och visslare.
Gonepteryx rhamni - Citronfjäril Vitfjärilar-Pieridae Kallas också Vitvingefjärilar och det finns 13 arter av dessa och hit bla citronfjäril och raspfjäril.

Nattfjärilar
Nemophora degeerella - Lövskogsantennmal i parning Antennmalar-Adelidae 20 arter finns i Sverige och hit hör bl a lövskogsantennmal.
Adscita statices - Allmän metallvingesvärmare Bastardsvärmare-Zygaenidae 7 arter i Sverige som har metallglänsande vingfärg och alla flyger i solsken. Missgynnad. Hit hör bl a Allmän metallvingesvärmare.
Cybosia mesomella - Vit borstspinnare Björnspinnare-Arctiidae 42 arter i Sverige och är fjärilar med mycket olika kropps- och vingform. Hit hör bl a vit borstspinnare.
Gillmeria tetradactyla - Renfanefjädermott Fjädermott-Pterophoridae 41 arter i Sverige och har smal kropp och långa ben. Hit hör t ex renfanefjädermott.
Glasvingar-Sesiidae 16 arter i Sverige och liknar oftast steklar genom sättet att flyga. På bilden Hallonglasvinge-Pennisetia hylaeiformis.
Gräsmineralmalar-Elachistidae ca 65 arter i Sverige.På bilden Rörflenmineralmal-Elachista maculicerusella.
Ypsolopha scabrella - Hagtornshöstmal Höstmalar-Ypsolophidae 17 arter i Sverige. hit hör bl a hagtornshöstmal
Chrysoteuchia culmella - Trädgårdsgräsmott Mott-Pyralidae Det finns 210 arter i Sverige som varierar i vingform. Hit hör bl a trädgårdsgräsmott.
Cleora cinctaria - Vitgördlad lavmätare Mätare-Geometridae 320 arter i Sverige och hit hör bl a vitgördlad lavmätare.
Antitype chi - Vitgrått klippfly Nattflyn-Noctuidae 430 arter och de kan kännas igen på den tämligen tjocka kroppen och de smala och ofta något trekantiga framvingarna. Hit hör bl a vitgrått klippfly.
Semioscopis avellanella - Hasselvårmal Plattmalar-Depressidae 57 arter i Sverige. Hit hör bl a hasselvårmal.
Triodia sylvina - Kamsprötad rotfjäril Rotfjärilar-Hepialidae 6 arter finns det vilka anses vara en av de primitivaste fjärilsfamiljerna och har bl a existerat samtidigt med de stora dinosaurierna. Hit hör bl a kamsprötad rotfjäril.
Achlya flavicornis - Björkgulhornspinnare Sikelvingar-Derpanidae I Sverige 16 arter som är nattaktiva och hit hör bl a björkgulhornspinnare.
Endromis versicolora - Skäckspinnare Skäckspinnare-Endromidae En art i Sverige som är Endromis versicolora.
Caloptilia stigmatella - Aspstyltmal Styltmalar-Gracillariidae 89 arter i Sverige som oftast har smala fram- och bakvingar med långa fransar. Hit hör bl a aspstyltmal.
Laothoe populi - Poppelsvärmare Svärmare-Sphingidae 16 arter som står stilla i luften när dom äter nektar. Hit hör bl a poppelsvärmare (har tyvärr bara larvbilder).
Psyche casta - Mindre stråsäckspinnare Säckspinnare-Psychidae 23 arter i Sverige där hannarna alltid har vingar . Hit hör bl a mindre stråsäckspinnare.
Lymantria monacha - Barrskogsnunna Tofsspinnare-Lymantriidae 14 arter och hit hör t ex barrskogsnunna.
Träfjärilar-Cossidae 4 arter som är nattaktiva och sällsynta förutom vanlig träfjäril vars röda larv påträffas på hösten.
Celypha siderana - Spireabrokvecklare Vecklare-Tortricidae 421 arter i Sverige och hit hör bl a spireabrokvecklare.
Poecilocampa populi - Poppelspinnare Ädelspinnare-Lasiocampidae Här finns det 14 arter (egentiga spinnare). Hit hör bl a poppelspinnare.

Halssländor
Halssländor-Raphidiidae Ormhalssländor är besynnerliga insekter som ibland räknas till nätvingarna. De finns endast på norra halvklotet och endast fyra arter. Bilden visar Reliktslända-Inocellia crassicornis.

Halvvingar
Bredkantskinnbaggar-Coreidae 10 arter i Sverige som är 6-15 mm stora. Bilden visar Coreus marginatus.
Bärfisar-Pentatomidae I Sverige 28 arter som är ofta stora och vackert färgade. Bilen visar Större björkbärfis-Elasmostethus interstinctus.
Fröskinnbaggar-Lygaeidae I Sverige ca 81 arter som lever oftast på öppna torra ställen. Bilden visar Corizus hyoscyami.
Fältrovskinnbaggar-Nabidae 13 arter som är 5 – 12 mm stor och de vanligaste arterna har ofta förkortade vingar och förekommer på ängs- och buskmarker.Bilden visar Nabis rugosus.
Rovskinnbaggar-Reduviidae Det finns 7 arter i Sverige som är 5 – 18 mm kraftiga eller långsträckta som styltskinnbaggar. Bilden visar Rhynocoris annulatus.
Skräddare-Gerridae Det finns 10 arter som är 6-18 mm. Simmar med mellan- och bakbenen på fria vattenytor där dom lever av döda insekter. Bilden visar Allmän skräddare-Gerris lacustris.
Smalkantskinnbaggar-Rhopalidae 6-16 mm stora och det finns ca 11 arter i Sverige. På bilden Rhopalus subrufus.
Ängsskinnbaggar-Miridae Det finns 223 arter som är mycket varierande i färg och form. På bilden ser ni Stenodema calcarata.
Bladloppor-Psylloidea Endast 2-3 mm stora och Sverige har ca 90 arter. Ej art bestämd pga att det inte går att artbestämma utifrån foton.
Bladlöss-Aphidoidea Ca 560 arter som är 0.5-4 mm stora. Kroppen är päronformad och har ofta en liten tapp i bakändan. Bilden visar bladlöss på vit trädgårdsnypon knopp.
Mjöllöss-Aleyrodidae Finns ca 15 arter i Sverige som är mycket små och som är täckta av ett vitt vaxpuder. Bilden visar Dialeurodes chittendeni som finns specifikt på rhododendron.
Dvärgstritar-Cicadellidae ca 296 arter i Sverige som är 2-8 mm stora. Osäker på om Verdanus abdominalis på bilden är en dvärgstrit.
Puckelstritar-Membracidae En art i Sverige som är Centrotus cornutus-Hornstrit. Den förekommer på buskar och örter från Skåne till Jämtland.
Spottstritar-Cercopidae Vi har 9 arter i Sverige och dessa är kraftigt byggda med läderartade vingar. På bilden Allmän spottstrit-Philaenus spumarius.

Hoppstjärtar
Hoppstjärtar-Collembola  Mycket små djur som blir upp till 6 mm stora. Har inte delat in dom i underfamiljer. Bilden visar Orchesella bifasciata som hör till familjen Brokhoppstjärtar.

Hopprätvingar-Orthoptera
Vårtbitare-Tettigoniidae 10 arter i Sverige. Bilden visar Större vårtbitare-Decticus verrucivorus.

Kackerlackor
Kackerlackor-Blattodea Endast en art finns utomhus i Sverige och det är Skogskackerlacka-Ectobius lapponicus som vi ser på bilden.

Mångfotingar
Dubbelfotingar-Myriapoda 44 arter i Sverige. Är långsamma och nattaktiva. Bilden visar Bandkejsarfoting-Ommatoiulus sabulosus.
Dvärgfotingar-Symphyla Dvärgfotingar är oftast 2 – 8 mm långa som är vita till gråvita eller svagt brunaktigt vita. De saknar ögon. På bilden någon art Norddvärgfotingarna- Scutigerlla sp.
Enkelfotingar-Chilopoda 38 arter i Norden och ca 3 300 arter i världen. Bilden visar Brun stenkrypare-Lithobius forficatus.

Nattsländor
Nattsländor-Trichoptera Det finns 220 arter av Nattsländor i Sverige och dessa är små till medelstora och oftast är färgade i brunt eller gulbrunt. Hit hör bl a Halesus radiatus.

Näbbsländor
Näbbsländor-Mecoptera Familjen Panorpidae (Klosländor eller Skorpionsländor) om fattar tre arter i Sverige och alla i släktet Panorpa som är 9-14 mm långa.Bilden visar Allmmän näbbslända (skorpionslända)-Panorpa Communis.

Nätvingar
Florsländor-Hemerobiidae– Det finns 28 arter i Sverige och ofta med något brunfläckiga vingar. På bilden Wesmaelius quadrifasciatus.
Guldögonsländor-Chrysoperla De kallas även för Stinksländor och det finns 16 arter. På bilden Guldögonslända-Chrysoperla carnia.

Skalbaggar
Oiceoptoma thoracicum - Rödsköldad asbagge Asbaggar-Silphidae   24 arter som släktena dödgrävare (Nicrophorus och Necreodes) som är 12-30 mm stora och finns mest vid kadaver och hit hör bl a rödsköldad asbagge.
Dryocoetes autographus - Hårig barkborre  Barkborrar-Scolytidae I Sverig 85 arter av barkborrar och hit hör bl a hårig barkborre.
Chrysomela populi - Aspglansbagge Bladbaggar-Chrysomelidae 281 arter som är 1 1/2– 13 mm stora med vanligen rund kroppsform och ofta klara färger. Hit hör bl a aspglansbaggen.
Cetonia aurata - Gräsgrön guldbagge Bladhorningar-Scarabaeidae 91 arter stora med korta och kraftiga ben som ofta är försedda med taggar som anpassning till grävande liv. Hit hör bl a gräsgrön guldbagge.
Chrysanthia geniculata - Gulgrön blombagge Blombaggar-Oedemeridae Det finns 17 arter som har långa antenner och långsträckt kropp och som kan påminna om långhorningar. Hit hör bl a gulgrön blombagge.
Malachius bipustulatus - Blåsbagge Blåsbaggar-Malachiidae Finns ca 15 arter. Hit hör bl a malachius bipustulatus.
Dolichosoma lineare - Borstbagge Borstbaggar-Melyridae 16 arter 3 – 7 mm stora med mjuk kropp täckt av talrika borst och dom finns i blommor och hit hör bl a Dolichosoma lineare.
Thanasimus formicarius - Allmän myrbagge Brokbaggar-Cleridae 11 arter som oftast har flerfärgade och håriga vingar och hit hör t ex allmän brokbagge.
Dytiscus marginalis - Gulbrämad dykare hane Dykare-Dytiscidae 150 arter som finns i sötvatten och främst i dammar och sjöar men några få finns även i bräckt vatten.
Cantharis nigricans - Flugbagge Flugbaggar-Cantharidae Kallas också mjukbaggar och vi har 49 arter av dessa. Hit hör t ex Cantharis nigricans.
Phratora vitellinae - Pilglansbagge Glansbaggar-Nitidulidae 96 arter oftast bruna- svarta- eller metallglänsande och några har stora fläckar på täckvingarna. Hit hör bl a pilglansbagge.
Carabus nemoralis - Parklöpare Jordlöpare-Carabidae 360 arter som är 2-40 mm stora. De flesta är marklevande och är mörka med eller utan metallglans. Hit hör bl a parklöpare.
Pyrochroa coccinea - Stor kardinalbagge Kardinalbaggar-Pyrochroidae 2 arter som finns oftast under bark av döda träd.
Ctenicera pectinicornis - Kamhornad knäppare Knäppare-Elatreidae Om en knäppare läggs på rygg kan den ofta ”knäppa sig” rättvänd med hjälp av tappen på undersidan av kroppen. 88 arter. Hit hör bl a kamhornad knäppare.
Stenus juno - Kortvinge Kortvingar-Staphylinidae Kortvingarna är svåra att artbestämma pga att det finns ca 1 100 arter av dessa. Hit hör bl a stenus juno.
Byrrhus sp. - Kulbagge troligen B. pilula Kulbaggar-Byrrhidae Det finns 16 arter av Kulbaggar som oftast är mörkbruna eller metalliskt gröna med kraftigt välvd översida (kulformiga)och dessa finns på marken. Hit hör bl a Byrrhus pilula.
Lysmaskar-Lampyridae  Finns 2 arter och endast hanen har vingar men båda könen har lysorgan på undersidan nära bakkroppens spets. Honan av stor lysmask kan påträffas varma sommarkvällar norrut till Medelpad. Hit hör bl a stor lysmask.
Stictoleptura macullicornis - Fläckhornad blombock Långhorningar-Cerambycidae ca 115 arter med kropp långsträckt eller svagt tillplattad med långa antenner. Hit hör bl a fläckhornad blombock.
Coccinella septempunctata Nyckelpigor-Coccinellidae 64 arter med brett oval välvd kropp som oftast har prickmönster i rött gult och svart. Hit hör bl a sjuprickig nyckelpiga.
Platystomos albinus - Vanlig plattnosbagge Plattnosbaggar-Anthribidae 13 arter med översidan ofta med hårfläckar eller fjäll. Finns ofta på murken ved och trädsvampar. Hit hör bl a vanlig plattnosbagge.
Buprestis rustica - Allmän praktbagge Praktbaggar-Buprestidae 38 arter och påminner om breda knäppare men har påfallande korta antenner. Flyger i solsken. Hit hör bl a allmän praktbagge.
Endomychus coccineus - Falsk nyckelpiga Svampbaggar-Endomychidae Hette tidigare svampbrokbaggar. Det finns 7 arter vilka är svarta bruna eller tvåfärgade i rött och svart. Lever under bark i spillning eller multnande växtdelar eller svamp.

Snäckor
Snäckor-Gastropoda Snäckor är den klass i djurstammen blötdjur som har de flesta arter. Ungefär 78 procent i stammen blötdjur är snäckor.De landlevande blötdjuren kallas till vardags för Sniglar. På bilden Mindre bärnstenssnäcka-Oxyloma elegans.

Spindlar
Araneus diadematus - Korsspindel  Hjulspindlar-Araneidae  Hjulspindlarna omfattar mer än 2800 arter i världen i fler än än 160 släkten. Bilden visar Korsspindel-Araneus diadematus.
Hoppspindlar-Salticidae Mycket små spindlar som fått sitt namn hoppspindel eftersom dom överrumplar sina bytesdjur med långa hopp. Bilden visar Aelurillus v-insignitus.
Grön bladspindel - Micrommata virescens Jättekrabbspindlar-Sparassidae  Omkring 1000 arter i världen men i Sverige endast en art som bilden visar Grönbladspindel-Micrommata virescens.
Steatoda phalerata - Praktvaxspindel  Klotspindlar-Theridiidae  57 arter och 21 släkten i Sverige. Bilden visar Praktvaxspindel-Steatoda phalerata.
Diaea dorsata - Bladkrabbspindel   Krabbspindlar-Thomsidiae Det finns ca 30 arter och 7 släkten av Krabbspindlar i Sverige. Bilden visar Bladkrabbspindel-Diaea dorsata.
Agroeca sp Månspindlar-Liocranidae  Omkring 12 arter i Sverige (osäker uppgift). Bilden visar Månspindel-Agroeca sp.
Amaurobius fenestralis - Fönsterspindel Mörkerspindlar-Amaurobiidae  Denna familj innehåller ca 682 arter i världen. På bilden Amaurobius fenestralis-Fönsterspindel.
Plattbukspindlar-Gnaphosidae  Denna familj innehåller ca 2000 arter i världen. På bilden Zelotes sp.
Philodromus margaritatus - Brokig barksnabblöpare  Snabblöparspindlar-Philodromidae Innehåller 500 arter i världen och 29 olika släkten. Bilden visar Brokig barksnabblöpare-Philodromus margaritatus.
Täckvävarspindlar-Linyphiidae Näst största spindelfamiljen med 4 000 kända arter i världen. Bilden visar Bredsnabelspindel-Savignia frontata.
 Vargspindlar-Lycosidae  Kallas även för jaktspindlar. Finns 55 arter i Sverige.Bilden visar Prickvargspindel-Pardosa amentata.
Vårdnätspindlar-Pisauridae Omkring 336 arter i världen som är uppdelade på 53 släkten. Bilden visar Presentspindel-Pisaura mirabilis även kallad Rovspindel.

Spindeldjur
Fästingar-Ixoidae Finns flera olika arter men den vanligaste är Ixodes ricinus. Bilden visar parning av Vanlig fästing-Ixodes ricinus.
Klokrypare-Pseudoscorpiones 21 arter i Sverige och liknar skorpioner till det yttre men saknar den långa stjärten.På bilden Bokklokrypare-Chelifer cancroides.
Okända kvalster Bilden visar ett kvalster som satt på en Aftondyngbagge-Aphodius rufipes.
Lockespindlar-Opiliones 19 arter finns i Sverige och hör inte till ordningen Spindlar-Araneae. Deras fram- och bakkropp är sammanvuxna. Bilden visar Skogslocke-Oligolophus tridens.

Steklar
Bisteklar-Gasteruptiidae Det finns 5 arter i Sverige som är 8-12 mm och dessa är klepoarasitoider hos solitära bin.På bilden ev Gasteruption jaculator?.
Bracksteklar-Braconidae Omrking tusen kända arter men fler finns att upptäcka. På bilden Zele sp.
Brokparasit steklar-Ichneumonidae ca 2 000 kända arter men det finns fler att upptäcka. På bilden Allmän bågstekel-Ophion luteus.
Getingar-Vespidae 14 arter av sociala och snyltgetingar. På bilden Rödbandad geting-Vespula rufa.
Glanssteklar-Chalcidoidea ca 1 100 arter i Sverige men finns många flera att upptäcka. På bilden ej artbestämd glanssstekel pga den inte går att artbestämma utifrån endast bild.
Guldsteklar-Chrysididae ca 46 arter i Sverige som är 4-11 mm och som är svåra att artbestämma utan grundlig undersökning. På bilden Guldstekel-Chrysis sp. (möjligen Chrysis ignita)
Långtungebin-Apidae Hit hör Långhornsbin och Humlor. Bilden visar Stenhumla-Bombus lapidarius.
Myror-Formacidae ca 76 arter som är 2-18mm stora. Bilden visar Gultuvmyra-Lasius flavus.
Rovsteklar-Crabronidae Hörde tidigare till den stora familjen Grävsteklar-Sphecidae. Bilden visar Allmän glattstekel-Mellinus arvensis.
Bladsteklar-Tenthredinidae ca 480 arter i Sverige och kallas även Sågseklar pga honornas äggläggningsrör är sågtandade. På bilden Grön bladstekel-Rhogogaster viridis.
Klubbhornsteklar-Cimbicidae 21 arter som är 6-28mm stora.På bilden Stor klubbhornstekel-Cimbex femoratus.
Rosensteklar – Argidae Kallas även Borsthornsteklar och finns 20 stycken i Sverige. På bilden Arge cyanocrocea.

Stövsländor
Stövsländor-Psocoptera Det finns 63 arter av stövsländor som är fördelade på 16 familjer. Den största familjen är Psocidae som omfattar 14 svenska arter. Bilden visar Mörkribbad fransvingeslända-Valenzuela flavidus.

Tripsar
Tripsar-Thysanoptera Tripsar är 1-3 mm stora och de är avlånga djur med mer eller mindre spetsig bakända. På bilden Tubulifera sp.

Trollsländor
Jungfrusländor-Calopterygidae Finns två arter som är 45 – 48 mm stora. Blå jungfruslända-Calopteryx virgo och Blåbandad jungfruslända-Calopteryx splendens. På bilden endast vinge från en Blå jungfruslända-Calopteryx virgo.
Mosaiktrollsländor-Aeshnidae 10 arter som är 55 – 76 mm stora och där hannarna oftast är blåfläckiga och med grönt på mellankroppen. Bilden visar en hane av Starrmosaiktrollslända-Aeshna juncea.
Segeltrollsländor-Libullulidae ca 16 arter i Sverige och som ofta sitter på utkik efter sina byten. Bilden visar Större ängstrollslända-Sympetrum striolatum
Smalflicksländor-Coenagrionidae Det finns 12 arter som är 25 – 38 mm där hannar oftast färgade i blått och svart medan honor är färgade i brungult eller grönt och svart. Undantag är Röd flickslända-Pyrrhosoma nymphula där både hona och hane har rött som grundfärg. Spjutflickslända-Coenagrion hastulatum.

Tvåvingar
Blomflugor-Syrphidae ca 300 arter som är 4-25 mm stora. Bilden visar Bredkilblomfluga-Xanthogramma pedissequum.
Blomsterflugor-Antyhomyiidae ca 260 arter som är nära besläktade med egentliga flugor-Muscidae. På bilden Blomsterfluga-Anthomyia pluvialis.
Borrflugor-Tephritidae Hette tidigare Trypetidae och kallas ibland också för fruktflugor. Det finns 74 arter. Bilden visar Borrfluga-Terellia ruficauda.
Bromsar-Tabanidae Honorna oftast blodsugare med mundelarna omvandlade till bladlika stilletter som används för att bita hål på huden hos däggdjur. Det finns 41 arter. På bilden Blindbroms-Chrysops relictus.
Dansflugor-Empididae ca 325 arter som är 1-11mm stora. På bilden osäker artbestämning på Dansfluga-Platypalpus major?/maculipes?.
Fritflugor-Chloropidae 126 arter som är 1-9mm stora. På bilden Meromyza sp.
Harkrankar-Tipulidae 339 arter som är 3-30 mm stora. På bilden Stor harkrank-Tipula varipennis.
Köttflugor-Sarcophagidae ca 75 arter i Sverige och Dessa är gråaktiga eller grå eller svarta flugor och som aldrig har metalliskt blå eller grön glans och där bakkroppen är ofta schackmönstrad i svart och grått. På bilden Sarcophaga sp.
Lusflugor-Hippoboscidae Ca 12 arter som är 1.5 mm – 12 mm stora. Lever som blodsugande ektoparasiter på däggdjur och fåglar. Vingarna bryts ofta av när de funnit sitt värddjur. På bilden Hjortfluga/Älgfluga-Lipoptena cervi.
Lövflugor-Lauxaniidae Ca 40 arter oftast enfärgat gulaktiga eller svarta och trivs på fuktiga skuggiga platser. På bilden Lauxaniidae sp.
Myggor-Nematocera ca 33 000 arter i världen varav ca 2 000 arter i Sverige. På bilden en Fjädermygga-Chironomidae sp.
Parasitflugor-Tachinidae ca 300 arter som är 4-20 mm stora. Stor parasitfluga-Tachina grossa.
Rovflugor-Asilidae ca 41 arter som ofta är långsträckta och kraftigt byggda samt är mycket håriga. Några mycket slankar och smala. På bilden Asilidae sp.
Snäppflugor-Rhagionidae 16 arter som är 2-13 mm stora. På bilden Rhagio scolopaceus.
Spjutvingeflugor-Lonchopteridae 8 arter i Sverige som är 2-4 mm stora och alla i släktet Lonchoptera.
Spyflugor-Calliphorridae 40 arter som en del är svåra att artbestämma utifrån bilder.På bilden Lucilia caesar?.
Stekelflugor-Conopidae ca 20 arter i Sverige. Bilden visar Conops sp.
Stilettflugor-Therevidae Det finns 18 arter av Stilettflugor som är 7 – 13 mm och är ganska långsträckta med färger som är ljust grå till brunsvarta. Bilden visar Pandivirilia eximia.
Styltflugor-Dolichopodidae Ofta metallglänsande flugor och det finns 316 arter som är 1.5 – 7 mm stora med långa och borstiga ben. På bilden en hona av släktet Chrysotus.
Sepsis fulgens? - Svängfluga 100px" /> Svängflugor-Sciomyzidae Små nakna myrlika flugor som ofta har en mörkfläck vid vingspetsen. Ca 32 arter. På bilden Sepsis fulgens. Osäker artbestämning.
Svävflugor-Bombyliidae ca 22 arter där en del liknar humlor eller bin. På bilden Stor svävfluga-Villa hottentotta.
Ögonflugor-Pipunculidae Det finns 74 arter i Sverige. Huvudet är stort och klotrunt med stora ögon. Bilden visar en ögonfluga som ej är artbestämd eftersom artbestämning av tvåvingar ibland kräver mikroskop.



OBS, ingen garanti att artbestämningen är 100% rätt

No Comments »

Leave a Reply