idag är det lördag 16 december 2017 och klockan är 00:18

Alla sidor

Samlar alla sidor på en sida, blir lite bättre översikt på vad som finns.

Gästbok

Skriv en rad i min nya gästbok, har bättre koll på den här än den gamla,  🙂 ''

Översikt Alla Familjer

En översikt av alla småkrypsfamiljer som jag har här på krypsidan. Lockespindlar hör till ordningen Spindeldjur.

Senaste Krypen

Senaste krypen samlad på en sida, vilket kan underlätta om man letar efter något kryp och inte vet vart man ska börja leta. Sätter en  när det tillkommit en ny familj.  

Arkiv 2012

       

Fjärilar-Lepidoptera

Fjärilar är insekter med fullständig utveckling (ägg, larv och puppa). Fjärilarnas färger och mönster består av tusentals små fjäll som täcker vingarna. Fjärilarna livnär sej av nektar ur blommor, ibland även av annat såsom sav, bladlussocker, frukter och t ...

Översikt familjer fjärilar

En översikt av fjärilsfamiljerna som jag har här på sidan, bra om man letar vilken familj fjärilen tillhör.  

Dagfjärilar

I Sverige har 121 arter dagfjärilar påträffats och i Norden 140 vilket innebär att dom utgör knappt 5 % av den totala nordiska fjärilsfaunan. De är ofta vackert mönstrade och färggranna och flyger främst i öppna marker under soliga sommardagar. En karaktä...

Juvelvingar-Lycaenidae

Den här familjen omfattar små fjärilar (framvinge 10-22 mm) med smal kropp. Antennfästet sitter mycket nära ögat och huvudets främre del, ansiktet, är smalt. Flertalet arter är lokaltrogna.  De omfattar snabbvingar (6 arter), guldvingar (4 arter) samt blåv...

Praktfjärilar-Nymphalidae

Kallas också för Ädelfjärilar. Det finns 64 arter i Sverige, ca 7 250 arter i världen, framvinge 14 - 40 mm. Det är en mångformig familj med brunt i olika schatteringar som grundfärg. Deras ögon är håriga och båda könen har tillbaka bildade, borstlika fr...

Riddarfjärilar-Papilionidae

4 arter finns det i familjen Riddarfjärilar som har de största och vackraste fjärilarna, framvingen är 26 - 42 mm stor. De  fyra arterna som ingår är: Apollofjäril, Parnassius apollo Mnemosynefjäril, Parnassius mnemosyne Makaonfjäril, Papilio m...

Tjockhuvuden-Hesperiidae

12 arter, framvinge 11 - 18 mm som är gula - bruna med mörka teckningar (smygare) eller svarta med små vita fläckar (visslare). Antennen vid basen har en hårtofs, samt att antennernas fästen är bredare än hos övriga dagfjärilar. Båda könen använder al...

Vitfjärilar-Pieridae

Kallas också Vitvingefjärilar, det finns 13 arter av dessa, framvinge 19 - 33 mm och grundfärgen är ljus, oftast vit eller gul men ibland röd eller gråaktigt grön. Mörka teckningar förekommer i regel på framvingens spets eller utkant. Kålfjärilar, Citronfjäri...

Nattfjärilar

I Sverige finns ca 2 600 arter nattfjärilsarter och mer än 8 000 förekommer i Europa, vilket är nästan 95  % av alla fjärilar som finns här. De flesta flyger på natten men det finns också många dagaktiva arter. Nattfjärilar betraktas ofta orättvist s...

Antennmalar-Adelidae

Det finns 20 arter med framvinge 4 - 11 mm. Antennerna hos hannen kan vara ett par gånger längre än framvingen, hos några arters honor kan de vara knappt kortare än framvingen. Hannarna är ofta flera tillsammans som utför en dans genom att omväxlande flyga u...

Bastardsvärmare-Zygaenidae

Finns 7 arter i Sverige som har metallglänsande vingfärg och  alla flyger i solsken. Dom är viktiga miljöindikatorer och har kraftigt gått tillbaka i antal på ängar, betesmarker och längs dikesrenar och det vittnar om okontrollerat bruk av gödsel och bekäm...

Björnspinnare-Arctiidae

42 arter finns av Björnspinnare, framvinge 9 - 37 mm. Det är fjärilar med mycket olika kropps- och vingform. Lavspinnare har smal kropp och smala framvingar och vingarna är enhetligt färgade. Egentliga björnspinnare, tigerspinnare m fl har tjock kropp...

Fjädermott - Pterophoridae

I Sverige finns det 41 arter som har smal kropp och långa ben samt att de flyger långsamt och helikopterlikt, när de sitter hålls vingarna hos flertalet arter kraftigt sammanvecklade rakt ut från kroppen. Fler familjer:

Glasvingar-Sesiidae

16 arter, framvinge 7-21 mm, liknar steklar genom sättet att flyga, de  genomskinliga vingarna och den slanka mörka gul- rödbandade kroppen.   Fler familjer:

Gräsminerarmalar-Elachistidae

Ca 65 arter, framvinge 3,5-6mm, är i regel mörkgrå med vita fläckar men även annan färgteckning förekommer, som exempelvis hel vit. Bakvingen är smal med långa vingfransar. Fler familjer:

Höstmalar - Ypsolophidae

Det finns 17 arter i denna familj i Sverige. Fler familjer:

Mott - Pyralidae

I Sverige finns det 210 arter, framvinge 5 - 18 mm, varierar i vingform från smala framvingar och stora breda bakvingar till relativt breda trekantiga framvingar och små bakvingar. Många har långa labialpalper. Några arter lever som larver på torkade frukt...

Mätare-Geometridae

Det finns 320 arter av mätare, framvingen mäter 6 - 32 mm i regel med brett - långsträckt trinagulär. Kroppen är oftast smal. De flesta flyger på kvällen och natten. Några honor med reducerade vingar som är avrundad eller snett avhuggen eller saknas he...

Nattflyn-Noctuidae

De kan kännas igen på den tämligen tjocka kroppen och de smala, ofta något trekantiga framvingarna. Det finns dock arter som starkt avviker från det typiska nattflyutseendet, en del har långa labialpalper och smal kropp och påminner närmast om mott. D...

Plattmalar-Depressariidae

Det finns 57 arter av Plattmalar i Sverige. Fler familjer:

Praktmalar-Oecophoridae

Det finns ca 32 arter av denna familj.   Fler familjer:  

Rotfjärilar-Hepialidae

Det finns 6 arter som är 12 - 24 mm. Bakvingen är något mindre än framvingen men har samma form och ribbnät. Nattaktiva men hannarna flyger huvudsakligen i skymningen. Den här gruppen anses vara en av de primitivaste fjärilsfamiljerna och har bl a e...

Sikelvingar-Drepanidae

Det finns 16 arter av Sikelvingar, framvinge 11-22 mm. Nattaktiva. En oenhetlig familj som består av dels fjärilar med smal kropp och breda trekantiga vingar, dels sådana med tjockare kropp och långsmala trekantiga vingar. Den senare har ofta en teckning på ...

Skäckspinnare-Endromidae

Finns en art av Skäckspinnare i Sverige. Fler familjer:

Styltmalar-Gracillariidae

Det finns 89 arter, framvinge 4,5 - 8 mm, hos några röd eller  gulfläckig.  Dom har ofta mycket smala fram- och bakvingar med långa vingfransar. Fler familjer:

Svärmare-Sphingidae

16 arter, framvinge 17-55 mm, långsträckt triangulär med små bakvingar. Antenner tämligen breda med en smal, ofta krökt spets. Dessa är kraftigt byggda med god flygförmåga, står stilla i luften när de suger nektar ur blommor. Nattaktiva utom de 3 arter...

Säckspinnare-Psychidae

Det finns 23 arter av stråsäckspinnare i Sverige. Bland säckspinnarna har hannarna alltid vingar men hos honorna är de flesta arter vinglösa. Hos vissa arter saknas hanar hel och fortplantingen sker utan befruktning. Larven tillverkar en säck som den l...

Tandspinnare - Notodontidae

Familjen har medelstora och små arter som har en tjock och hårig kropp. De flyger endast om natten och i Sverige finns det ca 30 arter.       Fler familjer:

Tofsspinnare-Lymantriidae

14 arter där framvingen är 14 - 35 mm och i regel brett triangulär. Hit hör bl a fjädertofsspinnare (släktet Orgyia ) som har vinglösa honor och barrskogsnunna (Lymantria monacha) som kan göra skada på barrskog i södra Sverige. Fler familjer:...

Träfjärilar-Cossidae

Det finns 4 arter av Träfjärilar-Cossidae, framvinge 14-45 mm, som har lång och klumpig kropp. Dessa är nattaktiva och är sällsynta utom Vanlig träfjäril, Cossus cossus,  vars rödaktiga fettglänsande larv ofta visar sej på hösten när den kryper till fö...

Vecklare-Tortricidae

Av Vecklare finns det 421 arter, framvinge 5 - 15 mm, framvingen har en karakteristisk form med framkant och bakkant nästan parallella samt framhörnet markerat, något spetsigt. Bakvingen är mindre än framvingen. Fler familjer:

Ädelspinnare-Lasiocampidae

Det finns 14 arter av Ädelspinnare (egentliga spinnare). 12-43 mm breda framvingar som ofta har två tvärlinjer. Hit hör bl a ringspinnare, gräsulv och ekspinnare. Nattaktiva men några arters hannar flyger mitt på dagen. De har ofta långa hår på kropp...

Halssländor-Raphidiidae

Ormhalssländor är besynnerliga insekter som ibland räknas till nätvingarna. De känns lätt igen på den förlängda mellankroppen, som ger dom ett långsträckt utseende.  De finns endast på norra halvklotet och endast fyra arter. De svenska arterna förd...

Halvvingar-Hemiptera

Den här stora insektsordningen karakteriseras bl a av dess stickande/sugande mundelar (sugsnabel) som används för att inta flytande föda.   Gruppen omfattar talrika skadedjur, som öderlägger grödan genom att suga ut dom eller genom att överföra växtsjukd...

Översikt familjer halvvingar

En översikt av halvvinge familjerna här på sidan.

Skinnbaggar-Heteroptera

Skinnbaggarna är den största underordningen av halvvingarna och omfattar 590 arter i Sverige. Sugsnabeln sitter längst fram på huvudet och hos de flesta arterna är framvingarna uppdelade i en inre läderartad del och en membranös yttre del, vilka i vils...

Bredkantskinnbaggar-Coreidae

Det finns 10 arter, 6-15 mm stora, de skiljs från bärisarna, Pentatomidae, endast genom fyra antennsegment och de finns på öppna marker. Fler familjer:

Bärfisar-Pentatomidae

28 arter, 5 - 16 mm stora, många arter är stora och vackert färgade och utgör tillsammas med tre familjerna, Taggbärfisar-Acanthosomatidae, Tornbensköldbaggar-Cydnidae och Sköldskinnbaggar-Scutelleridae det vi i dagligt tal kallar bärfisar.   Fler familje...

Fröskinnbaggar-Lygaeidae

Det finns 81 arter av Fröskinnbaggar, 1,5 - 12 mm, med oval kroppsform och de flesta är färgade i svart och brunt. Dom lever huvudsakligen på torra, öppna ställen, ofta springande på marken.   Fler familjer:

Fältrovskinnbaggar-Nabidae

13 arter som är 5 - 12 mm stor, de vanligaste arterna har ofta förkortade vingar och förekommer på ängs- och buskmarker.

Rovskinnbaggar-Reduviidae

Det finns 7 arter, 5 - 18 mm, kraftiga eller långsträckta som styltskinnbaggar. Fler familjer:  

Skräddare-Gerridae

Det finns 10 arter som är 6-18 mm. Simmar med mellan- och bakbenen på fria vattenytor där dom lever av döda insekter Fler familjer:

Smalkantskinnbaggar-Rhopalidae

11 arter som är 6 - 16 mm stora, finns i huvudsak på öppna marker. Dessa är vanligtvis rödaktiga i färgen, Rhopalus subrufus, kan urskiljas genom den alternativa mörka och ljusa band på abdomen (bakkroppen) och vitaktig spets på skutell (trekantiga plåten s...

Ängsskinnbaggar-Miridae

223 arter som är 2 - 12 mm stora, är mycket varierande i färg och form och flertalet är långsträckta - ovala. De större och ofta vackert tecknade arterna påträffas uppe i vegetationen på ängsmark och i buskar och träd. Fler familjer: ...

Växtsugare-Homoptera

Med två undantag (öronstrit och bergscikada) är växtsugarna små till mycket små insekter, sällan över sex millimeter långa. De har samma typ av stickande sugsnabel som skinnbaggarna och sammanförs ibland till dom ordningen Hemiptera. Det finns mycket so...

Bladloppor-Psylloidea

Ca 90 arter som är 2-3 mm stora. Påminner om små stritar och kan liksom dessa hoppa bra. Förväxlars ibland med stövsländor (ordningen Psocoptera) men många detaljer skiljer bl a i huvudet och vingarnas ribbförgrening. Många arter är gallbildare och några ...

Bladlöss-Aphidoidea

Ca 560 arter som är 0,5-4 mm stora. Kroppen är päronformad och har ofta en liten tapp i bakändan. En del bladlöss har vax eller trådar som täcker kroppen. De har en ofta en komplicerad livscykel, de växlar mellan värdväxter och uppträder i olika skep...

Mjöllöss-Aleyrodidae

ca 15 arter som är mycket små och med breda vingar som är täckta av ett vitt vaxpuder. En art, växthusmjöllus eller vit flygare (Trialeurodes vaporariorum) , är en vanlig skadegörare på växter i bostäder och framför allt i växthus.   ...

Stritar-Auchenorrhyncha

Det finns ca 390 arter av stritar och få är längre än 10 mm. I sydligare länder, främst tropikerna, finns de mycket stora sångstritarna, eller cikadorna, med sin öronbedövande sång. I Sverige finns mycket sällsynt en cikada, Bergscikadan, Cicadetta m...

Dvärgstritar-Cicadellidae

296 arter som är 2-8 mm stora, öronstrit (Ledra aurita), 12-16 mm. Påminner om spottstritar men särskilt de mindre arterna är mer långsträckta. flera arter kan uppträda som skadegörare på olika grödor. Fler familjer:

Puckelstritar-Membracidae

Finns en art av Puckelstritar i Sverige, den är 6-8,5 mm stor och förekommer på buskar och höga örter från Skåne till Jämtland. Fler familjer:

Spottstritar-Cercopidae

Spottstritarna är kraftigt byggda med läderartade framvingar. De har ofta, sett uppifrån, en spetsigt oval kroppsform. Det finns 9 arter som är 3 - 9,5mm stor. Den lever huvudsakligen på öppna marker. Larverna suger på växternas vattentransporterande kärl oc...

Hopprätvingar-Orthoptera

Det finns ca 35 arter i Sverige och ca 15 000 kända arter i världen.  De känns igen på sina kraftiga hoppben och de är typiska sommardjur, vars sång hörs på soliga dagar och ljumma kvällar. De flesta sjunger genom att röra lårenet mot en ribba i täckvinge...

Vårtbitare-Tettigoniidae

10 arter finns det av Vårtbitare, flera av arterna är gröna med en brun strimma över ryggen men även mer eller mindre bruna arter förekommer. Vingarna kan vara fullt utbildade men vingreduktioner är det vanliga och några har endast små flikar kvar. ...

Hoppstjärtar-Collembola

Mycket små djur, upp till 6 mm långa, klotformiga eller lånsträckt cylindriska. Kroppen kan vara täckt av fjäll eller hår (ibland bådadera), vilket är särskilt påtagligt hos de större arterna. De lever i marken, i murken ved, bland mossa och lavar etc. ...

Kackerlackor-Blattodea

Kackerlackorna är nära besläktade med termiter och bönsyrsor, de är tillplattade djur som ofta uppehåller sej på mörka ställen om dagen och kommer fram efter mörkrets inbrott för att söka föda. De är generellt allätare och bara ett fåtal av de knappt 4 ...

Mångfotingar-Myriapoda

Mångfotingar (tusenfotingar) delas in i enkelfotingar, dubbelfotingar, fåfotingar och dvärgfotingar. I Sverige har totalt 94 arter hittats och i Noden 111 arter. Flest ben i Sverige har ormkejsarfotingen med sina 234 ben. Världsrekordet - 750 stycken - h...

Dubbelfotingar-Diplopoda

Dubbelfotingarna är långsamma och fuktälskande djur som är nattaktiva. Dom lever av döda växtdelar och spelar , liksom gråsuggor och daggmaskar, en viktig roll i nedbrytningen av vissna löv. Kännder dom sej hotade utsöndrar de giftsubstanser från körtla...

Dvärgfotingar-Symphyla

Dvärgfotingar är jord- eller förnalevande djur som är vanliga i hela världen. Dom är viktiga för nerbrytningen av organsikt material. Dom har en långsträckt, mångsegmenterad kropp med tolv par ben som vuxna. De liknar ytligt sett små enkelfotingar men har fä...

Enkelfotingar-Chilopoda

Enkelfotingar känns enkelt igen på att de har ett benpar per kroppsegment och minst 15 par ben. Det finns ca 3 300 arter i hela världen, varav 38 i Norden. Enkelfotingar är rovdjur som framförallt lever av andra ryggradslösa djur. Dom har kraftiga giftk...

Nattsländor - Trichoptera

Det finns 220 arter av Nattsländor i Sverige, dessa är små till medelstora och oftast är färgade i brunt eller gulbrunt. De är lätta att känna igen när man ser dom sittande i vegetationen eftersom dom håller vingarna taklagda över kroppen och har de lån...

Näbbsländor-Mecoptera

Näbbsländor känns lättast igen på att huvudet är näbblikt förlängt nedåt och har små bitande mundelar längst ner. Familjen Panorpidae, Klosländor eller Skorpionsländor om fattar tre arter i Sverige, alla i släktet Panorpa, vilka är 9-14 mm långa. Fa...

Nätvingar-Neuroptera

Känns igen på sin långsmala kropp och sin tunna, ofta rundade vingar med rkt förgernat ribbnät, ofta med gaffelgrenade ribbor nära kanten. Nätvingar är oftast rovdjur både som vuxna och som larver. De vuxna är ibland pollenätare och i några fall intar ...

Florsländor - Hemerobiidae

Det finns 28 arter som är 3,5 - 11 mm stor. Framvinge 4,5 - 15 mm stora, sällan över 10 mm och ofta något brunfläckiga vingar. De påträffas på träd och buskar som är angripna av bladlöss, sköldlöss och spinnkvalster som utgör föda för larver och vuxn...

Guldögonsländor - Chrysopidae

De kallas även för Stinksländor och det finns 16 arter som är 9 - 19 mm stora, framvinge 11 - 23 mm med guldskimrande ögon. De påträffas på bladlusangripna växter, äter bladlöss och honungsdagg, bladloppor, sköldlöss eller pollen. Många är aktiva i s...

Skalbaggar-Coleoptera

Det finns ca a 4 400 olika arter av skalbaggar finns i Sverige och är en av våra talrikaste insektsordningar. Totalt finns det ca 300 00 kända arter i världen. Skalbaggar har ett utvändigt hudskelett som oftast är hårt. Utvecklingsstadierna är ägg...

Översikt familjer skalbaggar

En översikt av skalbaggsfamiljerna som jag har här på sidan, bra om man letar vilken familj skalbaggen tillhör.

Asbaggar-Silphidae

24 arter som släktena dödgrävare (Nicrophorus och Necreodes), 12-30 mm stora, finns mest vid kadaver. Fler familjer:

Barkborrar-Scolytidae

85 arter finns det av barkborrar som ibland förs som underfamilj, Scolytinae , till familjen Vivlar-Curculionidae. Barkborrarna är 1 - 9 mm stora med täckvingar urholkade baktill. Larverna utvecklas mellan bark och ved eller i ved. Honan gnager, ibla...

Bladbaggar-Chrysomelidae

Det finns 281 arter av bladbaggar, 1,5 - 13 mm stora med vanligen rund kroppsform och ofta klara färger, ibland metallglänsande. Sitter oftast på blad. Sävbaggar, Donacia, är långsträckta och kan förväxlas med långhorningar. Jordloppor har förtjockade lår och ho...

Bladhorningar- Scarabaeidae

Det finns ca 91 arter, 2-45 mm stora med korta och kraftiga ben som ofta är försedda med taggar som anpassning till grävande liv.Tordyvlar (5 arter i släktet Geotrupes ) är 13 - 26,5 mm, blänkande svarta, dyngbaggar (45 arter i släktet Aphodius ) är 2...

Blombaggar-Oedemeridae

Det finns 17 arter av blombaggar, 5 - 20 mm. Har långa antenner och långsträckt kropp och kan påminna något om långhorningar. Flera arter är gröna, en del är blå eller brungula. Besöker blommor där dom äter pollen. Fler familjer:  ...

Blåsbaggar-Malachiidae

Ca 15 arter, 2 - 8 mm stora, de flesta klart färgade och kan stjälpa ut blåsor som troligen har försvarsfunktion från kroppssidorna. Dom finns på örter och gräs, äter pollen. Förs ibland till familjen borstbaggar.   Fler familjer: ...

Borstbaggar-Melyridae

Det finns 16 arter, 3 - 7 mm stora med mjuk kropp täckt av talrika borst och dom finns i blommor. Fler familjer:

Brokbaggar-Cleridae

11 arter som är 3,5 - 13 mm och ofta med flerfärgade och håriga täckvingar. De två arterna myrbaggar (släktet Thanasimus), som är brokiga i svart, rött och vitt och påminner något om stora myror, ses oftast i solljus på stamma och timmer av barrträd. ...

Dykare-Dytiscidae

Det finns 150 arter, 1 - 45 mm stora. Finns i sötvatten, främst i dammar och sjöar men några få finns även i bräckt vatten. Hos hannar är oftast en av fotlederna på varje framben ombildad till en sugskål men vilken han håller sej fast honan under parn...

Flugbaggar-Cantharidae

Kallas också mjukbaggar och det finns 49 arter som är 1,3 - 15 mm stora. Kan påminna något om långhorningar genom kroppsformen och de långa trådformiga antennerna men har mjuka täckvingar, finns ofta på blommor. Fler familjer:

Glansbaggar-Nitidulidae

Ca 96 arter som är 0,9 - 14 mm stora, med oval kropp och tvärt avskurna täckvingar så att bakkroppssegmentet syns. Oftast bruna, svarta eller metallglänsande, några har stora fläckar på täckvingarna. Lever av multnande organiskt material, pollen, blomknop...

Jordlöpare-Carabidae

Det finns ca 360 arter, 2-40 mm stora, de flesta mörka med eller utan metallglans. Avvikande är sandjägare (släktet Cicindela, som är brokiga i grönt, gult eller brunt  och gult och har metallglänsande undersida. De flesta lever på marken. Fler familjer...

Kardinalbaggar-Pyrochroidae

2 arter finns, Stor kardinalbagge, Pyrochroa coccinea, som är 8 - 12 mm stor och som har enfärgad röd halssköld. Den andra arten är, Schizotus pectinicornis, som är 8 -9 mm stor och som har en svart mittfläck på den röda halsskölden. Dom finns oftast un...

Knäppare-Elateridae

Om en knäppare läggs på rygg kan den ofta "knäppa sig" rättvänd med hjälp av tappen på undersidan av kroppen. Många är svarta, svartbruna eller gråbruna, en del är metalliskt grönglänsande, några har röda täckvingar. Det finns 88 arter, 2,3 - 28 mm, oft...

Kortvingar-Staphylinidae

Kortvingarna är svåra att artbestämma pga att det finns ca 1 100 arter av dessa, dom är 0,5 - 30 mm stora. De flesta har välutvecklade flygvingar under de korta täckvingarna och flyger bra. Finns i de flesta miljöer, många i spillning eller svamp, några f...

Kulbaggar-Byrrhidae

Det finns 16 arter av Kulbaggar, 1,5 - 11 mm stora, dom är oftast mörkbruna eller metalliskt gröna med kraftigt välvd översida (kulformiga), finns på marken, under stenar eller bland rötter. Fler familjer:  

Lysmaskar-Lampyridae

Finns 2 arter, Stor lysmask, Lampyris noctiluca, 16 - 18 mm för honan och 11- 12 mm för hanen med vingar. Liten lysmask Phosphhaenus hemipterus, 7-10 mm för honan och 5,5 - 7,5 mm för hanen med vingar. Båda könen har lysorgan på undersidan nära bakkrop...

Långhorningar-Cerambycidae

Det finns ca 115 arter i Sverige, 3,5 - 53 mm med kropp långsträckt eller svagt tillplattad med långa antenner. Många är bruna eller svarta, några är metallglänsande. Larverna är oftast vedlevande. Husbock (Hylotrupes bajulus) angriper vilket virke so...

Mögelbaggar-Latridiidae

I min bok heter famljen Mögelbaggar-Corticariidae, men jag går efter artportalen och det är troligtvis den som gäller. Finns ca 71 arter som är 1-2,9 mm stora. Lever mest av mögelsvampar på träd, i kompost och ruttnande växtmaterial och även mögligt a...

Nyckelpigor-Coccinellidae

Det finns 64 arter av nyckelpigor, 0,9 - 9 mm stora med brett oval, välvd kropp som oftast har prickmönster i rött, gult och svart.   Fler familjer:

Plattnosbaggar-Anthribidae

Det finns 13 arter av plattnosbaggar, 2-12 mm stora och med översidan ofta med hårfläckar eller fjäll. Finns ofta på murken ved och trädsvampar. Fler familjer:

Praktbaggar-Buprestidae

Det finns 38 arter av praktbaggar, 2-32 mm och påminner om breda knäppare men har påfallande korta antenner. Flyger i solsken. Fler familjer:

Svampbaggar-Endomychidae

Hette tidigare svampbrokbaggar, finns 7 arter som är 1,4 - 6 mm stora, vilka är svarta, bruna eller tvåfärgade i rött och svart. Lever under bark, i spillning, multnande växtdelar eller svamp. Fler familjer:

Svartbaggar-Tenebrionidae

65 arter av Svartbaggar finns det i Sverige. Fler familjer:

Trädbasbaggar-Salpingidae

11 arter som är 2,5 - 4,5 mm, finns på eller under bark av löv- eller barrträd, några arter i gångar av barkborrar. Fler familjer:

Trägnagare-Anobiidae

Det finns 49 arter som är 1,5 - 7 mm som är bruna - svarta med ganska cylindrisk kroppsform och med halssköld som framtill är välvd så den nästan täcker huvudet. Larverna kallas trämaskar och lever i död ved eller bark, bl a i möbler och byggnader. ...

Varvsflugor-Lymexylidae

Det finns 2 arter av Varvsflugor, Skeppsvarvsfluga, Lymexylon navale, 7-13 mm och Bredhalsad varvfluga, Hylecoetus dermestoides, 6-18 mm. Fler familjer:

Vivlar-Curculionidae

Det finns 412 arter som är 1,3 - 17 mm stora, robust byggda med kraftigt sklerotiserad kropp och täckvingar vilka är ofta täckta av färgade fjäll. Lever och påträffas på olika växter. Några är minerare och gallbildare och många är skadegörare. Fler familjer: ...

Ängrar-Dermestidae

Det finns 36 arter som är 2-10 mm. Man hittar dom bl a på torra kadaver och i fågelbon men även inomhus. Lever av organiskt material som bl a matvaror, pälsverk och insektssamlingar, dom kan vara svåra skadegörare. Fler familjer:

Snäckor-Gastropoda

Snäckor är den klass i djurstammen blötdjur som har de flesta arter. Ungefär 78 procent i stammen blötdjur är snäckor.De landlevande blötdjuren kallas till vardags för Sniglar.

Spindlar-Araneae

Spindlarna har åtta ben och en tvådelad kropp. De är uteslutande rovdjur och bytet dödas med gift. Giftkörtlarna är placerade i framkroppen och mynnar i giftkrokarna. Karakteristiska är självfallet spindelnäten, men spindlarna använder också silke til ...

Översikt familjer spindlar

En översikt av spindelfamiljerna som jag har här på sidan, bra om man letar vilken familj spindeln tillhör. Lockespindlar hör inte till ordningen spindlar och har en egen  familj  under ordningen  Spindeldjur .

Hjulspindlar-Araneidae

Hjulspindlarna omfattar mer än 2800 arter i världen i fler än än 160 släkten. Dessa bygger stora hjul liknande nät på fält, i trädgård och i skogen. Korsspindelns, Araneus diadematus, nät kan bli 50 cm i diameter.   Fler familjer: ...

Hoppspindlar-Salticidae

Mycket små spindlar som fått sitt namn hoppspindel eftersom dom överrumplar sina bytesdjur med långa hopp. Som säkerhetslina har de fäst en ankartråd i underlaget, de förflyttar sej ryckvis. Jaktmetoden kräver godsyn vilket hoppspindlarna också har med s...

Jättekrabbspindlar-Sparassidae

Omkring 1 000 arter i världen men endast en art i Sverige. Fler familjer:

Klotspindlar-Theridiidae

Familjen innehåller över 2 200 arter i 87 släkten i världen, hit hör bl a svarta änkan. I Sverige finns det  57 arter med 21 släkten. Familjen kännetecknas bland annat av att de bygger  spindelnät med klibbiga trådar. Fler familjer: ...

Krabbspindlar-Thomisidae

Det finns ca 30 arter och 7 släkten av Krabbspindlar i Sverige. Fler familjer:

Månspindlar- Liocranidae

Omkring 12 arter i Sverige (osäker uppgift)   Fler familjer:

Mörkerspindlar-Amaurobiidae

Innehåller ca 682 arter i världen. Fler familjer:

Plattbukspindlar-Gnaphosidae

Ca 2000 arter i världen. Fler familjer:

Snabblöparspindlar-Philodromidae

Dessa påminner lite om krabbspindlar, Thomisidae , till utseendet och fördes till den familjen men har på senare år fått en egen familj då dom skiljer sej från krabbspindlarna i flera avseenden. T ex är det bara det andra benparet förlängt, till skil...

Täckvävarspindlar-Linyphiidae

Det här är den näst största spindelfamiljen (efter Salticidae-Hoppspindlar ) som innehåller över 4 000 arter världen över. Familjen Linyphiidae delas upp i sex underfamiljer: Erigoninae (Dvärgspindlar)  är den största underfamiljen med ca 2 000 besk...

Vargspindlar-Lycosidae

Vargspindlar, kallas även för jaktspindlar, eftersom dom inte fångar sina byten med nät utan jagar istället och har väldigt god syn. Honorna visar stor omsorg för sin avkomma. Hon bär äggkokongen vid spinnvårtorna på sin bakdel, när äggen kläcks klätt...

Vårdnätspindlar-Pisauridae

Spindlarna bygger bygger en ammspånad eller "barnkammarspinn", i den har den sina ungar som den vaktar noga. Det finns ca 336 arter i världen som är uppdelat på 53 släkten. Fler familjer:

Spindeldjur-Arachnida

De andas liksom insekter och tusenfotingar genom luftrör (trakéer), vilka på olika sätt kan vara ombildade till så kallade lungsäckar, det vill säga ihåliga blad, vilka liksom bladen i en bok ligger i stort antal bredvid varandra. Endast de enklast...

Fästingar-Ixodidae

Fästingen är blodsugare, livscyckeln utgörs av tre stader: larv, nymf och vuxen. I varje stadium suger fästingen blod en enda gång och dessa måltider vara i flera dagar. Larver och nymfer suger på både kräldjur, fåglar och däggdjur (inklusive människan)...

Klokrypare-Pseudoscorpiones

ca 21 arter i Sverige och till det yttre liknar dom små skorpionerna men dom har inte den långa stjärten med gifgadden. I gengäld är fotpalpernas (pedipalper) klosaxar hos de flesta arterna förseda med ett bedövande gift. Giftkrokarna (chelicererna) är ock...

Kvalster-Acari

Kvalstren utgör en mycket talrik och olikartad grupp vad gäller livsformer. Det finns beskrivet ca 45 000 arter men uppfattningen är att det verkliga antalet kan vara 20 gånger högre. De finns i de mest skiftande livsrum inklusive både söt- och saltva...

Okända

Kvalster som jag inte vet namnet på får ligga här. Fler familjer:

Sammetskvalster-Trombidiidae

Här lägger jag alla röda kvalster, vet inte om dom hör till Sammetskvalster, hittar ingen information om arterna så de jag inte kan namnet på skriver jag Acari sp. Fler familjer:

Lockespindlar-Opiliones

Lockepspindlarna hör inte till Spindlar-Araneae utan har en egen Ordning-Opiliones, men båda liksom Kvalster och Fästingar, Skorpioner m fl.  hör till klassen Spindeldjur-Arachnida.   Hos Lockespindlarna sitter fram- och bakkroppen sammanvuxna. Mitt o...

Steklar-Hymenoptera

Antalet kända stekel arter i världen uppgår till mer än 100 000 och i Sverige uppskattas artantalet till drygt 9 400. Steklarna har fullstädning utveckling, många arter har komplicerade sociala beteenden. De flesta är endast svagt behårade men inom vi...

Midjesteklar-Apocrita

Apocrita omfattar getingar, bin och myror, och består av många familjer. Den skiljer sig från Symphyta genom den smala midjan. Humlor och Långhornsbi hittar ni under familjen Långtungebin-Apidea.

Bisteklar - Gasteruptiidae

Det finns 5 arter av Bisteklar som är 8-12 mm, dessa är klepoarasitoider hos solitära bin. Fler familjer:    

Bracksteklar-Braconidae

Omkring tusen arter är kända men flera återstår att upptäcka, dessa är 2 - 15 mm stora och parositoider på bladlöss och larver av bl a flugor och fjärilar. Fler familjer:

Brokparasitsteklar-Ichneumonidae

Det finns omkring 2 000 arter som är kända, men flera återstår troligen att upptäcka. Dom är 2- 40 mm stora. Parasitoider ofta på fjärils- och växtstekellarver. Fler familjer:

Getingar-Vespidae

Det finns 14 arter av sociala och snyltgetingar. 10-35 mm stora och bygger ettåriga samhällen som grundas av en drottning. Boet är gjort av papper som arbetarna tillverkar av tuggat trä. Snyltgetingarna har inga egna arbetare utan tar istället över bon f...

Glanssteklar -Chalcidoidea

Finns 15 familjer med omkring 1 100 arter kända från Sverige men troligen flera hundra arter återstår att upptäcka. Dom är 0,2 - 9 mm stor och de flesta är parasitoider men några är rovdjur eller växtätare, varav en del är gallbildare. Hit hör bl a fa...

Guldsteklar-Chrysididae

Det finns 46 arter av guldsteklar i Sverige, 4 - 11 mm och dom är parasitoider eller snyltare på solitära getingar, grävsteklar eller bin. En grupp är parasitoider på bladsteklar. Det är mycket svårt att artbestämma guldsteklarna utan nära undersökn...

Långtungebin-Apidae

Långtungebin (Apidae) är en familj i överfamiljen bin som i sin tur tillhör ordningen steklar (Hymenoptera). Vissa arter i familjen är sociala och bildar bisamhällen men det stora flertalet arter är solitära. Till de sociala arterna hör honungsbina, humlorna...

Myror-Formicidae

Det finns 76 arter, 2 - 18 mm, endast hannar och honor har vingar, honorna förlorar sina vingar och arbetarna (sterila honor) saknar alltid vingar. Lever i fleråriga samhällen och bygger bo i marken, ibland med stack ovanpå, eller i ved. Flera arter är ...

Rovsteklar-Crabronidae

Något svenskt namn har jag inte hittat,  hörde tidigare till den stora familjen Grävsteklar-Sphecidae som även kallas för Rovsteklar men Crabronidae hör inte längre till den famljen efter vad jag förstått. Återkommer här när jag rett ut det hela. ...

Växtsteklar-Symphyta

Det finns ca 6 000 arter av dessa varav ca 600 finns i Sverige. De har ett brett huvud och vanligen en bred bakkropp. Flera arter är betydande skadedjur på växter .  Honornas äggläggningsapparat  är sågtandad och den största familjen är Thenthredinidae-Bladsteklar oftast kalla...

Bladsteklar - Tenthredinidae

Vi har ca 480 arter av bladsteklar, kallas även för Sågsteklar pga att honornas äggläggningsrör är sågtandade.  Bladsteklarna är 2,5 - 15 mm stora och larverna lever på många olika växter, några arter orsakar gallbildning. Bilder på Växtstekel lar...

Klubbhornsteklar-Cimbicidae

Det finns 21 arter av Klubbhornsteklar, 6-28 mm. Larverna lever på buskar och träd. Bilder på Växtstekel larver hittar du på sidan Växtsteklar-Symphyta Fler familjer:

Rosensteklar - Argidae

Kallas även borsthornsteklar och vi har ca 20 arter av dessa som är 5 - 11 mm stora. Flera arters larver lever på rosor, några av dessa är skadedjur. Bilder på Växtstekel larver hittar du på sidan Växtsteklar-Symphyta Fler familjer: ...

Stövsländor-Psocoptera

Det finns 63 arter av stövsländor som är fördelade på 16 familjer. Den största familjen är Psocidae som omfattar 14 svenska arter. Familjerna är svåra att skilja åt om man inte har tillgång till mikroskop.

Tripsar-Thysanoptera

Tripsar är 1-3 mm stora och de är avlånga djur med mer eller mindre spetsig bakända. Antennerna är korta och har något rundade, väl avsatta segment. Deras ben är korta och rätt kraftiga och på fotleden sitter små utsjälpbara blåsor. Vingarna är smala med...

Trollsländor-Odonata

De är glupska rovdjur både som larver och fullbildade. Fullbildade fångar andra insekter i flykten medan larverna, som lever i vatten, griper bytet med sin utskjutbara underkäke, den s k "fångmasken".  Utvecklingen är ofullständig och den vuxna larven ...

Jungfrusländor-Calopterygidae

Ibland Agriidae. Finns två arter, 45 - 48 mm. Blå jungfruslända,  Calopteryx virgo, Blåbandad jungfruslända,Calopteryx splendens.   Fler familjer:  

Mosaiktrollsländor-Aeshnidae

10 arter som är stora, 55 - 76 mm där hannarna oftast är blåfläckiga och med grönt på mellankroppen. Brun mosaiktrollslända (Aeshna grandis) är övervägande brun och har också svagt brunfärgade vingmembran. Spanar efter byten under flykten. Hemianax eph...

Segeltrollsländor - Libellulidae

16 arter, 28-53 mm som ofta sitter på utkik efter byten, flyger upp och fångar dessa. Hannar hos många arter får vi könsmognaden ett ljusblått vaxöverdrag på kroppen. Hos de på sensommaren vanliga ängstrollsländorna (släktet Sympetrum) är hannarna hos...

Smalflicksländor - Coenagrionidae

Det finns 12 arter, 25 - 38 mm, hannar oftast färgade i blått och svart medan honor är färgade i brungult eller grönt och svart. Undantag är röd flickslända, Pyrrhosoma nymphula , där både hona och hane har rött som grundfärg. Fler familjer: ...

Tvestjärtar-Dermaptera

Det finns fyra svenska arter som hör till två familjer. Den ena Labiidae-Dvärgtvestjärtar, representeras av liten tvestjärt, Labia minor, som är ca 5-6 mm lång och har ett normal (cylindriskt) mellersta (andra) fotsegment. Den flyger gärna till skillna...

Tvåvingar-Diptera

Tvåvingarna (myggor och flugor) är en av de fyra största insektsordningarna, de har som namnet antyder bara ett par vingar då det bakre vingparet alltid är ombildat till s k haltér, svängkolvar. Dessa fungerar som balansorgan och hjälper till att koo...

Blomflugor-Syrphidae

Det finns ca 300 arter av blomflugor, 4 - 25 mm stora som varierar mycket i form och utseende. Många liknar bin, getingar och andra gaddsteklar och därför undviks dom av fiender. Dom kan låta som getingar och bin samt röra bakkroppen som om dom försöker sticka...

Blomsterflugor-Anthomyiidae

Blomsterflugor är nära besläktade med egentliga flugor (muscidae) men har slankare kropp samt att vingarnas ådring där den näst bakersta vingribban når  ut till vingkanten hos blomsterflugorna, vilket den inte gör hos husflugorna. Det finns ca 260 ar...

Borrflugor - Tephritidae

Hette tidigare Trypetidae och kallas ibland också för fruktflugor. Det finns 74 arter som är 2 - 8 mm stora, ofta färgade i brunt eller klara färger. Vingarna kan vara mörkfläckiga eller mörkbandade, flera arter på korgblommiga växter. Fler familjer:...

Bromsar-Tabanidae

41 arter finns det av bromsar som är 7,5 - 25 mm stora och ofta med regnbågsskimrande ögon. Honorna oftast blodsugare med mundelarna omvandlade till bladlika stilletter som används för att bita hål på huden hos däggdjur. Hannarna suger nektar och and...

Dansflugor-Empididae

Det finns ca 325 arter av dansflugor som är 1 - 11 mm stora. De har stort huvud på tunn "hals" bildad av det främsta mellankroppssegmentet. De är rovdjur som fångar andra insekter i flykten. Hannarna utför en dansflykt i små svärmar, ofta över vatten, ...

Fritflugor-Chloropidae

126 arter finns det av Fritflugor som är 1 - 9 mm stora, mörka gul- och svartstimmiga.  De flesta har larvutveckling som är knuten till gräs eller halvgräs men finns även en del som lever på svamp eller ruttnande organsikt material. För människan har fritfl...

Harkrankar-Tipulidae

Det finns 339 arter av harkrankar, 3 - 30 mm, stora till medelstora med långa ben som lätt bryts av om man tar i dem. Huvudet är ofta förlängt, vuxna lever av nektar och växtsafter. Delas oftast in i tre familjer: Storharkrankar - Tipulidae  (ca ...

Köttflugor-Sarcophagidae

Dessa är gråaktiga, grå eller svarta flugor och som aldrig har metalliskt blå eller grön glans, bakkroppen är ofta schackmönstrad i svart och grått. Ibland behövs mikroskop för att artbestämma. I Sverige finns ca 75 arter, och i världen ca 2 500 arte...

Lusflugor-Hippoboscidae

Ca 12 arter  som är 1,5 mm - 12 mm stora. Lever som blodsugande ektoparasiter på däggdjur och fåglar. Vingarna bryts ofta av när de funnit sitt värddjur. Larverna utvecklas i honan och är färdiga att förpuppas när de föds. Hjortfluga/Älgfluga, Lipoptena ce...

Lövflugor-Lauxaniidae

Drygt 40 arter, 2-5,5 mm stora, oftast enfärgat gulaktiga eller svarta, trivs på fuktiga skuggiga platser, gömmer sej  på undersidan av blad om de oroas. Fler familjer:

Myggor-Nematocera

Det finns många olika arter av myggor, ca 33 000 arter i världen varav ca 2 000 arter i Sverige, och jag kommer att lägga samtliga här. Det är en stor grupp och att dela upp dom i undersidor är inte aktuellt idag eftersom jag inte har så många bilder ...

Parasitflugor- Tachinidae

Vi har ca 300 arter av parasitflugor som är 4-20 mm stora och som oftast är grå, bruna eller svarta med påfallande kraftiga borst på bakkroppen. Larverna är parasitoider främst på insekter men även på spindlar och mångfotingar. Fler familjer: ...

Rovflugor-Asilidae

Det finns 41 arter, 8-30 mm, oftast långsträckta, kraftigt byggda och mycket håriga, några mycket slanka och nästan kala. Dom flesta är gråsvarta till bruna men en del har gula teckningar och härmar getingar och bin. Fler familjer:

Snäppflugor-Rhagionidae

Det finns 16 arter av snäppflugor som är 2-13 mm stora, gulbruna till grå med breda vingar, avsmalnande bakkropp och långa ben. De hittas på blad och trädstammar och dom är rovdjur på mindre insekter.   Fler familjer:

Spjutvingeflugor-Lonchopteridae

8 arter i Sverige och alla i släktet Lonchoptera som är 2-4 mm som är gula till gulbruna. Trivs på fuktig ängsmark, gräsmattor och liknande där dom kryper omkring i vegetationen. Fler familjer:

Spyflugor-Calliphoridae

ca 49 arter som är 2-18 mm och oftast kraftigt bygda. Många arter och särskilt de grönglänsande förväxlas lätt med egentliga flugor som skiljer sej från dessa genom hypopleuralborsten där M-ribban gör 90 graders böj hos spyflugor men är rak eller trubbi...

Stekelflugor-Conopidae

Ca 20 arter i Sverige, 4-15 mm stora där många liknar getingar, bin eller grävsteklar. Larvera parasitoider, oftast i bakkroppen på getingar, bin och humlor. Är mer eller mindra kala (släktet Myopa är håriga), ofta med kraftigt framskjutande antenner. Fler familje...

Stilettflugor-Therevidae

Det finns 18 arter av Stilettflugor, 7 - 13 mm, dom är ganska långsträckta, ljust grå till brunsvarta. Mest på sandig mark men ibland också på solvarma fuktigare ställen, t ex i gläntor och dikeskanter med mycket örter. Både vuxna och larver är rovdjur...

Styltflugor-Dolichopodidae

Ofta metallglänsande flugor och det finns 316 arter som är 1,5 - 7 mm stora med långa och borstiga ben. Hannarna har påfallande stor bakkroppsspets (parningsorgan) som hålls framåtvikt in under bakkroppen. De finns vid vatten, i vegetation eller på tr...

Svängflugor-Sciomyzoidea

Små nakna, myrlika flugor som vanligen har runt huvud och insnörd kropp. Ofta med en mörk fläck nära vingspetsen, ca 32 arter som är 2-5 mm.  

Svävflugor-Bombyliidae

Det finns 22 arter av Svävflugor, dom är 1,5 - 14 mm med stor klumpig kropp. En del liknar bin eller humlor och har lång sugsnabel med vilken de suger nektar svävande framför blommor. Mörka arter med svarttecknade vingar och kort sugsnabel kallas ofta ...

Ögonflugor-Pipunculidae

Det finns 74 arter i Sverige av Ögonflugor. Dessa är 2-6,5 mm stora och är långsträckta, mörka med långa vingar som smalnar av tvärt nära basen. Huvudet är stort och klotrunt med stora ögon. De finns oftast på fuktiga ställen i buskvegetation, kan liksom b...

 

 



krypinaturen - View my recent photos on Flickriver

No Comments »

Leave a Reply